Fint besök

För ett par år sedan, vi ska kanske erkänna att det nog var runt fyra år sedan, satt några arbetskamrater och jag hemma i min lilla etta och drack vin. Vi gjorde allt tonåringar brukar göra med det lilla undantaget att ingen av oss var tonåringar, men vin blev drink och kallprat blev jag har aldrig, ljudvolymen steg och gömda små Lassie-historier avdammades. Jennie var såklart värst, hon var alltid värst men inte för att hon tvunget skulle vara det utan bara för att det var så. Efter ett par småroliga episoder glittrade det i ögonen på henne när esset ur rockärmen skulle spelas ut. "JAG HAR DET", sade hon. "Den här historien kommer att bräcka er alla". Det visade sig att hon en gång runt jura- eller kritaperioden hade åkt tåg från Tyskland till Köpenhamn och hon var ung och hon var bakis, allt var skit och hon skulle hem, men plötsligt uppenbarade sig i dörrhålet till hennes kupé... ja, vad var hans namn nu igen? "SHIT alltså, ni MÅSTE veta vem det är, han är HUR STOR SOM HELST!", bubblade Jennie upphetsat och vi tänkte och gissade, Mick Jagger, George Michael och Paul McCartney var alla på tapeten innan vi upplystes om att det förvisso rörde sig om samma dignitet, men det här var en hårdrocksstjärna - ni vet en sådan som "kör mycket med våld på scenen, typ blod och eld och sånt", sade Jennie - och Alice Cooper var det självklara förstavalet, men "Nej nej nej - han är STÖRRE än så" och vi förbannade vår obefintliga kunskap i genren men gissade vidare,vidare, vidare - spänningen steg, trumvirvlarna dunkade, stråkorkestern byggde upp sitt crescendo, vi slet vårt hår och Jennie gick av och an i frustration, "Men VET ni inte? Ååååh, han är så KÄND!". Till slut blev hon tvungen att ringa sin bror och han prickade förstås in svaret direkt, Jennie lade luren i örat på honom och utbrast "ja JUST DET, för fan, KING DIAMOND!!!".
Man kan säga att luften gick ur ballongen lite.
Man kan säga att en besviknare stråkorkester får man leta efter.
Ingen av oss hade givetvis en aning om vem King Diamond var.
Men vi skrattade så vi grät, det gjorde vi.

Jag läser nu att King Diamond kommer till KB i slutet av oktober, jag minns vår kväll och Jennie Metz - om du finns därute; hör av dig! Jag följer med direkt.