Mona Sahlin

Idag förväntas Mona Sahlin presenteras som valberedningens kandidat till Socialdemokraternas nya partiledare. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka. Å ena sidan upprör det mig mycket att hon varit så otroligt slarvig med sin ekonomi - och dessutom så nonchalant. Tobleronet må väl kanske vara en höna av en fjäder, men upprepade felparkeringar utan att bry sig om att betala böter, hela det-är-roligt-att-betala-skatt-debaclet - det är just nonchalansen, sättet att sätta sig ovanpå det system vi andra måste leva i, som gör henne mindre trovärdig som ledare för Sveriges största parti. Men. Det är också viktigt med en kvinnlig partiledare, det finns egentligen ingen annan utväg. Och Mona Sahlin är inte dum i huvudet, hon är en skicklig politiker. Frågan är bara om väljarna glömt bort de gamla skandalerna, om den stämpeln går att tvätta bort. Timingen är dock god, Sahlin får nästan fyra år på sig att ta fram sitt politiska Vanish.
Men Margot Wallström hade varit ett betydligt bättre val för både framtid och resultat. Hon borde inte tackat nej.