Familjekalaset med anledning av min födelsedag är över för i år. Än en gång visar det sig att min familj känner mig bättre än de flesta; ostkorg, presentkort på bokhandel, tomma dvd-skivor, vinglas, pengar, Bodil Malmsten och Katarina Wennstam skulle mycket väl kunna summera det mesta av mina böjelser.
Det är kanske egentligen för sällan man är tacksam för att ens familj inte bara älskar en och har förmågan att visa det, utan också består av människor man ser upp till och är stolt över.
Så det tänkte jag tillbringa resten av kvällen med att göra.
Och kanske lyssna lite på Nina Simone samtidigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar