Borta

Det var en kväll i slutet av november 1999. Jag, Mary, Hockey och Lönia var i London för att hälsa på min bror. Resan hade startat tidigt på morgonen, det var precis innan den stora stormen drog in över Sverige och flygbåten (någon bro fanns förstås inte) var inställd, vi fick åka via Helsingborg-Helsingör för att komma till Kastrup, solen hade ännu inte gått upp men vi var drygt tjugo år gamla och svepte en öl på väg över sundet. Efter missat flyg, tåg från Heathrow och tunnelbana till Stratford i östra London, inkvartering hos indiern Hari som undrade om vi rökte på rummet när det var så fyllt av Marlboro lights att det sipprade ut från den stängda dörren. På kvällen skulle vi gå ut. Min bror tog oss med till Vinyl Bar i Camden, ett halvsunkigt, cigarettstinkande, underbart ställe med Northern soul och the Clash i högtalarna, små bord med udda stolar och det var där jag hade mina berömda andra, tredje, fjärde och femte andningar, vi drack en massa pints och Wiehe, Thåström, Dylan och citronankorna ven genom luften. Det var en genialisk kväll.
Imorse fick jag mail från min bror att Vinyl Bar lagts ner.
Sorgligt.
Ikväll spelar jag Ryan Adams "The bar is a beautiful place" på hög volym.