Tre språkliga fel som retar gallfeber på mig (förutom folk som inte kan stava eller bygga en mening):
- sär skrivning
- när någon uttalar det expresso
- när någon uttalar det asseptera
Bubblare: när någon använder honom eller henne när det ska vara han eller hon.
Känner ni förresten någon som uttalar surfa svengelskt (sörfa)? Jag har en minnesbild av att jag hört det. Hoppas det var en mardröm.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Håller med!
Jag vill även passa på att tillägga personer som stavar sina namn annorlunda för att de ska vara lite "wild and crazy". Enbart löjligt och mesigt tycker jag! Kom att tänka på det när jag läste Sydsvenskan idag där en person är med som heter Robin, men han tyckte nog det var coolare att lägga till ett b för nu heter han Robbin. Den värsta av alla är ändå min käre farbror (vi har skrattat åt det många gånger) som döptes ute på landet i skåne på 40-talet till Kaj. År 2005 i Lomma stavar han det Cay...vad ska man säga...Ha det bra!
Kaj är ett fint namn. Hmm...
Själv har jag problem med hur man uttalar fascinerande. Vet inte om det är det svengelska inflytandet eller om det har kommit när jag flyttade upp till nollåttaland, men varje gång jag ska säga fascinerande gör jag en mikropaus och försöker bestämma mig för hur det uttalas. Faschinerande? Fassinerande (där ch-ljudet uttalas som i engelskans fascinating)? Eller nåt helt annat sätt...?
Har försökt sluta använda ordet, för att slippa pinsamma uttal, men kommer ständigt på mig själv med att påbörja meningar där fascinerande ingår. Aaaaagggghhhh!
Skicka en kommentar