Kravalleri

Så har man varit borta några dagar igen, ja. Hujedamej.

Well, i tisdagskväll gungade landet. Vi var ute några stycken från jobbet och tog en öl. Obs! Enligt uttrycket "ta en öl" - inte som i verkligheten en hel uppsjö av dem. Det är kul att ta en öl med människor man inte riktigt känner. Exempelvis visar det sig att en av de mer tystnadslåtna extraanställda hos oss har en bakgrund som en av skaparna av svenska AFA. Ha ha! Det är ju hur stort som helst! För att inte tala om oväntat.

De hade kurser i kravallkunskap. När hon berättade det fick jag kramp i magen. Kravallkunskap! En gäng tonåringar där hälften ska vara poliser och skydda sig med Pågenssköldar och andra häften kastar tegelstenar mot dem. Otroligt. Sedan åkte de runt i Sverige och "kravallade" som hon sade. Kastade sten mot bankfönster och sådär. Slogs med poliser.

Nu låter det som om allt var på lek och jag förlöjligar alltsammans. Ack nej. Säpo hade såklart AFA under uppsikt redan då och kravalleriet var inte på lek.

Allt detta politiska engagemang började för övrigt när min arbetskamrat bodde med sina föräldrar i Nicaragua vid tolv års ålder och hon såg vad USA-stödda Contras gjorde med befolkningen.

Det är vid tillfällen som i tisdagskväll, om inte förr, som ens eget liv ter sig särskilt ointressant.