Surfade runt efter info i jobbet och hamnade på en blogg av någon som semestrade i New York och även om deras resa var en helt annan än vår, även om knappt några intryck eller upplevelser var gemensamma - så greps jag än en gång av denna längtan, detta grepp om hjärtat som jag inte verkar kunna göra mig fri ifrån.
Det går verkligen inte en dag utan att jag tänker på det.
Jag har tjatat om det, jag vet, men jag kan verkligen inte sluta längta tillbaka.
Läste min egen reserapport.
Det blev bara värre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar