Inga falska toner, inga ungdomar som passerar förbi balkongen nattetid, ingen Radio Rix från lägenheten intill, ingen telefon som ringer, inga dörrar som slår, inga avgaser, inga gråa fasader, inga måsten.
Bara kompakt kvällsmörker. Snödroppar i gräsmattan.
Tystnad, sånär som på en knastrande grusväg.
På fredag åker jag, utrustad med odlingsbibel, block, penna, varma kläder och en kasse full av mat till landet, friheten och Tjörnarp.
Min älskade har redan gett sig iväg.
Jag längtar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar