Men jämna mellanrum slås jag av det obestridliga faktum att jag lyssnar alldeles för lite på Warren Zevon. Det får nog bli bättring på den fronten. Igen.
Man skriver för att det är kul eller för att man behöver, eller helt enkelt för att upprätthålla någon sorts illusion om att man inte kastat bort alltsammans. Jag vet ärligt talat inte riktigt vilken min sanning är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar