Har nu på olika sätt införskaffat ett helt gäng av årets skivor som nu ska bringa lugn till mitt Angels-stressade hjärta:
Allison Moorer - Getting somewhere
Badly Drawn Boy - Born in the U.K.
Bonnie ’Prince’ Billy - The Letting go
Eric Bachmann - To the races
Hello Saferide - Would you let me play this E.P.
Lloyd Cole - Antidepressant
M.Ward - Post-war
Madeleine Peyroux - Half the perfect world
Marit Bergman - I think it's a rainbow
Nisse Hellberg - Snackbar blues
Ray Davies - Other people's lives
Sarah Hepburn - Stars and haze
Tingsek - World of it's own
Har lyssnat på en del av dem och alla infriar inte riktigt vad lyriska tipsare babblat om, men det finns guldkorn.
iPoden går varmare än någonsin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Marit Bergman och Hello Saferide - inte riktigt din kopp va? (Jag gillar dem förstås. Men så har jag ju betydligt mindre skäggig musiksmak än du). Är Badly Drawn Boy lika bra som jag vill att den ska vara? För i så fall måste jag köpa den genast och passa på nu, innan jag blir arbetslös och utfattig igen.
Nej, inte riktigt min kopp. Men helt okej och med några toppar. Har däremot inte hunnit lyssna på Badly Drawn Boy mer än väldigt flyktigt, men det lät såklart alldeles utmärkt. Mer utförligt än så kan det inte bli än...
Jag tror att han är något slags geni som inte kan göra fel, och köper härmed skivan olyssnad!
Skicka en kommentar