En ljummen kväll var det och vi var väl halvvägs mellan Carrer Casanova och Restaurant Colors när Zlatan missade sin cykelspark i matchen mot Danmark. Jag såg ju inte en minut själv och kan alltså säga mycket lite om den, men det hindrade mig inte på något sätt från att fälla en och annan tår när jag läste de samstämmiga hyllningarna i olika nätupplagor dagen efter.
Varför vissa idrottsutövare vinner mitt hjärta och andra inte, kan jag icke förklara.
Men ooooiho, Zlatan och jag - vi är från samma stad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar