Jag imponeras av människor som har pengar i slutet av månaden. Som liksom kan gå ut och köpa jeans helt oberört dagen innan lön. Det är så svårt att förstå hur de gör. Jag menar, jag jobbar. Jag bor inte i ett upp till sista takbjälken belånat slott. Jag har inte bil. Inte barn. Inga fetestora plasma-tv:s på väggarna. Mina vinterskor har spruckit i sulan men jag lyckas aldrig prioritera in ett par nya i månadsbudgeten.
Förvirrande var ordet. Jag har tillbringat timmar, dagar, månader - år - på att luska ut vad allt detta kan bero på. Inlett projekt att spara kvitton men kommer aldrig ihåg det tillräckligt länge för att det ska vara lönt. Men okej, låt mig göra en uppskattning på de vardagliga inköpen som tär på lönekontot:
1. Mat (ca 35%)
2. Krogen (ca 25%)
3. Skivor (ca 8%)
4. Filmer och tv-serier på dvd (ca 7%)
5. Konsert eller bio (ca 4%)
6. Böcker (ca 3%)
Det är ju inga skrämmande siffor i sig. Men säg såhär då:
1. Mat (ca 35%)
2. Krogen (ca 25%)
3. Kulturkonsumtion (ca 22%)
Jag tittar ut över vårt bibliotek, sprängfyllt av dvd-filmer och -boxar, böcker huller om buller i hyllorna eftersom de inte får plats, skivor överallt - och inser att det förmodligen är precis så enkelt. Jag kan inte begränsa mig att gilla en grej.
Antar att det kostar lite att ligga på topp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Låter bra!
För mig är krogen och kulturkonsumtion samma sak.
När man är 20 år så lägger man större delen av sin inkomst på fest. Låter helt normalt för min del.
God morron Sverige!!!
Skicka en kommentar