Ibland hör man låtar man trodde man glömt och så knockas man på samma sätt som den allra första gången. Just nu i mina lurar: "For a dancer" med Jackson Browne.
Man skriver för att det är kul eller för att man behöver, eller helt enkelt för att upprätthålla någon sorts illusion om att man inte kastat bort alltsammans. Jag vet ärligt talat inte riktigt vilken min sanning är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar