He was a friend of mine

Brokeback mountain. En himmelsk film, säger Sara. En historia som inte lämnar en, säger Cecilia. Själv nöjer jag mig med en vanlig fyra, några tårar på slutet och Willie Nelson.

Visst är det en bra film, över mängden bra - till och med riktigt bra. Homosexuell kärlek visst, men framför allt förbjuden kärlek, passionerad kärlek. Och bra skådespeleri. Fantastiska bilder.

Jag vet inte riktigt vad det är som inte får mig att vara mer lyrisk. Men ärligt talat kan det vara så enkelt som att jag alltid haft svårt för westernmiljöer. Förlåt.

För mig blev det som allra bäst när sista ciggen var släckt och känslorna fortfarande låg utanpå skjortan, innan eftertexterna börjat rulla, och Willie Nelson sjöng första raden på Dylans "He was a friend of mine". Ståpäls.