Efter den självömkande svadan kan det vara på sin plats att berätta att jag just nu sitter framför en sprakande kamin och tittar på elden som aldrig slocknar, i ena handen har jag en kopp varm choklad och i den andra en välskriven bok, i huvudet spelas sakta bilder av gårdagen upp - bilder av stekt kolja, kryddad med bara salt, peppar och pressad citron, av potatismos med en gnutta muskotnöt och kokta, knapriga morötter, av en frostig natt i fullständig tystnad utanför fönstret och långa timmar under ett värmande täcke med min älskade tätt intill, framför ett par avsnitt av Krig och Hågkomst.
Ni förstår, livet är inte det ena eller det andra.
Alltid både och.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Det är väldigt tråkigt att höra att du kanske blir av med jobbet. Tänkte mest skriva det; att jag tänker på dig.
Både och var det – så sant.
Det är gott att du kan uppmärksamma guldkornen i vardagen även om de nu mer övertäcks av tjocka orosmoln. Fortsätt så och du ska se att din tillvaro blir lite lättare om du bara lyckas att uppmärksamma dessa stunder.
Kram
Skicka en kommentar