Dofter från köket

Som presentbonus fick jag av min mormor dels receptet på hennes legendariska hovmästarsås och dels på ett lantbröd med surdegsbas.
Recepten var handskrivna på små lappar.
Hovmästarsåsen har jag tjatat om länge och det finns ingen särskild hemlighet eller ingrediens, det handlar om balans.
Lantbrödet var en överraskning. Men, när jag tänker efter, ändå fullständigt logiskt.
Om mitt doftminne av farmor kretsar kring kåldolmar, plättar, nystekta köttbullar och kokt höna med persiljesås - så är minnet av min mormor snarare av nybakat. Jag kommer inte att tänka på någon särskilt paradrätt - men det lilla köket på Polgatan var alltid fyllt av en arom från mjuka, ljumma bröd och söta bullar till kaffet. När jag såg receptet kom alla dessa dofter tillbaka, bilder av kryddhyllan ovanför det danska matbordet, av den lilla radion som alltid stod på med låg volym. Smörgåsar där smöret smälte under ostskivorna och ett glas mjölk intill.
Det finns mycket att bevara efter både farmor och mormor, dessa kvinnor som båda redan nått en aktningsvärd ålder med en kraft och styrka jag själv bara kan drömma om.
Det finns mycket kärlek att ösa över dem.
Om man bara inte var så förbannat upptagen med sig själv och sina problem.