Mikael Wiehes och Ebba Forsbergs Dylan på svenska hade inte funnits i butikerna många timmar innan jag fick tag på ett ex (man jobbar ju i city numera...). Det är ju inte så att jag hunnits lyssna på hela skivan än, men det ser ut som om man faktiskt fått med alla mina favoritöversättningar; Spanska stövlar (Boots of Spanish leather), Jag har tänkt på dej (Mama you been on my mind), Där anar jag din hand (Every grain of sand), Blinde Will McTell (Blind Willie McTell), Adjö, Angelina (Farewell Angelina), Sakta lägger båten ut från land (It's all over now baby blue), Bara om min älskade väntar (Tomorrow is a long time, enda översättningen som inte är Wiehes utan Ulf Dagebys) och Jag ska bli fri (I shall be released). Plus en hoper jag antagligen hörde på Victoriateatern i våras men inte riktigt minns.
Ebba Forsberg är en av mina svenska favoritsångerskor. Mikael Wiehe är... äh, han är Mikael Wiehe och därom har jag dryftat alltför mycket.
Förväntansfull är ordet, ordet är förväntansfull.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar