Kvällstidningsjournalistik (igen)

Alltså, jag läser Robert Lauls blogg. Han är sportjournalist på Aftonbladet och är ofta först med rätt många nyheter, mest beroende på att han (likt många kollegor i kvällstidningsbranschen):
- inte är så noga med att skilja trovärdiga rykten från galna
- inte är så noga med att skilja intervjuoffrens privatliv från deras yrkesliv

Han kommer alltså ofta först.
Men.

Aldrig någonsin har han, eller någon annan sportjournalist (det här inlägget handlar bara om sport, men skulle givetvis kunna gälla de flesta avdelningar) på någon av kvällstidningarna, medgivit övertramp vad det gäller att inkräkta på det privata. Förmodligen för att de inte anser sig göra fel. Idag blev Laul så sur på Degefors tränare Tony Gustavsson att han lade in följande inlägg på sin blogg:

"Snappade upp ett rykte att den förväntade nya Hammarbytränaren, nuvarande Degerforstränaren Tony Gustavsson, var i Stockholm i går. Så jag ringde och frågade:
Jag hörde att du var här i Stockholm i går?
– Inga kommentarer.
Du vill inte kommentera om du var i Stockholm eller inte i går?
– Nej.
Varför inte?
– Om du frågar mig om Degerfors IF pratar jag jättegärna, men jag är inte intresserad av att prata privatliv med dig.
Okej, det var en märklig inställning men jag får respektera den. Tack så mycket.
– Tack och hej.

Om Tony Gustavsson får jobbet bör Hammarby nog skicka honom på en charm/mediekurs. En lång en…"

Men den inställningen är det inte konstigt att vi oftare ser bilder från Spy Bar än från landslagets träningar numera.