Vårstök i Tjörnarp

Jag har aldrig haft trädgård. I två år har jag hjälpt pappa att vårrensa och förbereda i Tjörnarp - men det har mer handlat om att utföra hans instruktioner och strävan efter att allt ska bli så mycket förr som det bara går. Men det gör det ju inte. Och jag har fått ny energi.

Igår var det dags för det första racet. Våren kommer alltid lite senare i Tjörnarp än i Malmö och på marken ligger de fallna löven i lika tjockt täcke som i november. Men i bäcken forsar undansmält snö och vattennivån är så hög att det inte går att ta sig över på andra sidan hagen utan meterhöga stövlar (och det har ju ingen). Gräset är på flera ställen avbrutet av påskliljor som tyckts sprida sig lite som de vill.

Agenda var på förhand rätt självklar. Både hallonen och jordgubbarna, som tillhörde förra årets lyckade skördar, behövde rensas och klippas, jorden fräsas, landet luckras upp och gräset gödas. Inte gjort i en handvändning kan jag meddela och min stackars kropp, alldeles ovan vi denna typ av arbete, värker idag i både underarmar, axlar, rygg och baksidan av låren. Men grunden är i alla fall lagd - förvisso har pappa lite kvar att fräsa i Östra Parken och den gamla rosenrabatten. Sedan kommer såklart det viktigaste - sådden.
I år ska vi ha rädisor, potatis, morötter, purjolök och rödbetor i landet, persilja, dill och gräslök i gamla rosenrabatten (tillsammans med potatis antagligen), ännu mer potatis i Östra Parken och längs med södra gaveln på huset ska vi ha tomater. Där hade jag också tänkt sätta några smultronplantor (hög mysfaktor, inte sant?). Det hade också varit trevligt om de flyttade rosorna från ifjol tagit sig lite till i år om antingen plommonträdet eller bigarråträdet kunnat ge frukt för första gången och om busken med svarta vinbär på något mirakulöst sätt återfunnit krafterna efter det som tycktes vara den sista sucken förra sommaren. Det finns väl oändliga möjligheter, antar jag.

Om man bara hade tid att vara där lite mer. Om man bara kunde lite mer.
Så hade Tjörnarp kunnat bli som förr. Kanske.