Lite duktig

Det är konstigt det där med förväntningar man ställer på sig själv. Det är ju så, när man jämför sig med andra inom ett specifikt område glömmer man allt det där de inte är bra på. Då är det klart att man finner sig själv i skuggan. Då är det klart att man känner sig lite misslyckad och slö.
Men.
Samtidigt är det svårt att låta bli att försöka. Ibland kommer man ändå rätt nära.
Kanske är det gott nog.

Igår planterade jag om mina vintervilande pelargonior och klippte ner dem, bytte jord till en stackars blomma jag haft på soffbordet som sett lite vissen ut i ett par månader, valde ut de starkaste av tomat-, chili-, gräslöks- och basilikasticklingarna och satte dem i ett steg större krukor med ny gödning i förhoppning om att de nu ska utveckla sig till de frodigheter som ska krydda sommaren.

Nu drar jag till Tjörnarp.
Dags att sätta potatis.
Och smultron, morötter och rabarber.

Sedär, inte helt tokigt ändå.