Är det fradga jag tuggar?

Igår startade Expressen en ny debattserie om feminismens hälsotillstånd.

Först ut var Linda Skugge, som glatt deklarerade att nu var det slut på gamla tider och minsann om hon från och med i skrivande stund inte också slutar kalla sig feminist. Forever. Varför? "När jag träffar skolelever så rusar en massa utstyrda småbrudar fram och frågar, 'hur ska vi tackla att vi blir kallade manshatande feministhoror' och 'alla snackar skit om oss bara för att vi är feminister'. De vill ha stöd i sin utsatta situation som dårpippis.
Jag tycker så synd om dessa sjukt utspökade brudar. De har svartfärgat hår, gärna med slingor i starka färger, superkorta luggar, crazy frisyrer, svarta och röda kläder, punkrandiga strumpbrallor, en massa pins med kommunistslogans på, sotiga ögon och i allra värsta fall, kritvitt puder och påmålade 'tårar'. Man vill bara springa fram till dem med en tvättlapp och be dem tvätta bort all den där skiten. Det är inte coolt att se ut så där, ni sabbar bara för er själva. Ingen kommer ta nåt av det ni säger på allvar. Era lärare kommer att behandla er sämre, ni kommer inte få några jobb. Ni förstör för hela er kommande karriär genom att kalla er feminister."

Good Lord.

Idag, i seriens nummer två, skriver liberalen Thomas Idergard i sin ingress: "Låt er inte luras. Feminismen är inte död bara för att några av fansen börjar vackla. Den svenska feminismen står stark och omger oss överallt. Just därför måste den bekämpas.".
Han driver den sanna liberala tesen om varje individs ansvar, om varje individs chans - och plikt - att påverka sitt eget öde och påpekar att "När fakta dessutom visar att tjejer lyckas bättre i skolan än killar, att män drabbas mer av våld och att kvinnor har bättre hälsa måste man ju fråga sig vari underordningen ligger.". Att flickor är bättre i skolan men ändå i betydligt mindre utsträckning sitter på toppjobb nämner han självklart inte. Inte heller att en mattant tjänar mindre än en bilmekaniker. Eller att det krävs så mycket för att döma en våldtäktsman att många offer inte ens orkar anmäla.

Efter denna fullständigt lysande inledning på debattserien kan man ju inte annat än darra av förväntan inför fortsättningen. Kan det bli värre? Får andra åsikter komma till tals? Blir det bara olika varianter på samma budskap?

Men det är klart. Är det bara provokation man vill orsaka så är jobbet gjort.

Utan tvivel.