"Tommy och hans mamma" var helt magisk. Och "Du skulle tagit det helt fel", "Oroshjärta", "Gör nånting vackert", De gröna vagnarna", "Blues från Sverige", "Landet vi föddes i", "Res dig upp och gå" och - i det allra sista extranumret, utan band, utan mikrofon eller förstärkare; "Där får jag andas ut".
Ljudet var däremot inte så bra. Eller, faktum är att jag inte tänkte så mycket på det förrän någon påpekade det för mig - så bra var han. Tomas Andersson Wij. Sveriges bäste textförfattare just nu.
Med raketfart mot Angels!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar