Idag har jag lagt in gurkor. Jag säger det igen, så att ni förstår; idag har jag lagt in gurkor. Stora burkar med gröna, vackra skivade gurkor bland dillkronor och senapsfrön. Jag ställde alltihop på diskbänken och bara njöt av åsynen av hemtrevnad, kärlek och präktighet - som om några burkar gurka plötsligt omdefinierat mig från en slö soffpotatis till husmor, till mamma, till Hausfrau och tagit mig ett steg närmare den idealbild jag alltid burit med mig men aldrig lyckats nå fram till.
Leverpastej, senap, sill, inlagda gurkor - steg för steg kommer jag närmare.
En dag kanske jag når fram.
Förbannat vackra är de där burkarna i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Visst är det en härlig känsla!?
Och om du nu vill nå dit så är det nog allra bäst att göra det steg för steg, istället för allt på en gång. Gradvis tillvänjning liksom. Då är det enklare att avgöra hur mycket man egentligen orkar med.
Du e störd. Jag har sagt det förr och kommer att säga det igen. Du e störd!
Är din livsmission att lägga in gurkor?
Skicka en kommentar