fredag, februari 06, 2009

Melodifestival (del 1)

Åh, jag kan inte låta bli... Nu har jag lyssnat igenom den minut som SVT bjuder på för varje låt och det låter väl precis som det alltid gjort - eller i alla fall de senaste åren. Blandade genrer, blandad kvalitet men oftast uselt - och förstås sprudlande, galet underbart! Hur kan man bli så lycklig över något så dåligt?
Låt oss inte gräva ner oss i det.
Nu börjar schlagerfesten!

Snabba reaktioner på genomlyssningen:

Nina Söderquist: Tick tock
Usch nej, Wallmans-sång goes Poodles. Jag verkligen hatar E-Type-rösten som följer efter refrängen och hela grejen med hårdrocksvibben... Nej fy.
Men den har stor chans att gå vidare på något sätt, förmodligen till andra chansen.

Jonathan Fagerlund: Welcome to my life
Hej alla Jimmy Jansson-fans! Inget större fel på detta, men snacka om att drunkna - trots en grymt klistrig refräng. Bye bye Jonathan, välkommen tillbaka när du är gammal nog att gå på Systemet.

Shirley Clamp: Med hjärtat fyllt av ljus
Shirley Clamp har aldrig passat in i min besticklåda. Här har hon sin tråkigaste låt någonsin, vilket i min bok säger en hel del, men tack vare sin erfarenhet och breda folklighet (urk) – plus det faktum att vi tydligen gillar sådana här ballader nuförtiden – så kan hon boka in Globen på momangen.

Scotts: Jag tror på oss
Visst andas det Linda Bengtzing – men hon tackade ju nej. Trots allt kommer Scotts att flyga raka vägen till Globen, med hela Dansbandskampspubliken i ryggen. Lite orättvist skrattar folk åt texten, men det är mer utsatt att sjunga på svenska – det är inte precis Nobelpriskandidater som skrivit de engelska bidragen.

Emilia: You’re my world
Lite happy happy, väl genomfört och ganska talangfullt i denna omgivning. Man sitter liksom och skakar på huvudet i takt och undrar när man senast tittade på Nyckeln till framgång - i tjugotalsmiljö. Låter kanske förvirrat, men ändå.
Har dock svårt att tro att den går vidare, kanske bland de fem. Men där slutar festen.

Alcazar: Stay the night
Det enda man kan vara säker på är väl att Alcazar hamnar i andra chansen, precis som vanligt. Jag tror att detta är låten som tjänar minst på att genomlyssnas snabbt i en minut. Med scenshow kommer det att lyfta rejält – och potential finns.

Caroline af Ugglas: Snälla snälla snälla
Den enda låten som har kvaliteter utanför Melodifestivalen, dessutom hjärtligt framförd och med precis rätt mängd Motown-vibbar för att det ska kännas okej i sådana här sammanhang.
Men tyvärr, af Ugglas har inte en suck. En sådan färgstark fågel finns det inte en chans att svenska folket skickar vidare.

Marie Serneholt: Disconnect me
En typisk sådan där låt som man inte kommer att minnas en ton av när april väl är här och vintern är begravd under vårlökarna. Kanske lyfter det på scen, men såhär lite snabbt känns det alldeles för anonymt. Marie får sätta sig i publiken och heja på Måns istället.

Så..

Helena tycker
1. Caroline af Ugglas
2. Emilia
3. Alcazar
resten diskas

Helena tror
1. Shirley Clamp
1. Scotts
---
3. Alcazar
3. Nina Söderquist
---
5. Emilia


Uppdatering med facit i hand: Jag underskattade för en gångs skull svenska folket, som i detta unika fall faktiskt visade god smak. Nästa vecka kan omöjligt avlöpa lika väl...

Uppdatering #2: I min närhet var det inte många som var lika förtjusta i af Ugglas som jag - och läser man kommentarerna till olika tidningsartiklar så verkar många nästan provocerade av hennes framgång. Uppenbarligen var det många som tyckte om af Ugglas soul-doftande ballad med den enkla, raka texten - för att inte prata om hennes känsliga framförande. Men vi skriker förstås inte lika högt. Förmodligen är vi förstummade av chock inför det faktum att vi inte var ensamma om att tycka om henne.

Uppdatering #3: Det var väldans vad det klagas på det nya röstsystemet och hur krångligt allting blivit. Men, ärligt talat, att kritisera det är väl helt okej om det nu känns så att spänningen inte ökat (vilket väl var meningen) och att internationella juryn kommer in vid ett konstigt tillfälle - men svårt att förstå? Låt oss hoppas att dessa människor stannar hemma nästa riksdagsval. Låt oss hoppas att de ännu inte gått ut grundskolan. Eller förskolan.

2 kommentarer:

Märy sa...

Asgarvar åt kommentar nummer 3.
Vi får se till att träffas när det är final, eftersom det oftast inte är någon annan nunna som förstår det fantastiska underhållningsvärdet i Melodifestivalen.

Helena L sa...

Haha, det får vi absolut göra! 14 mars, boka in...