Känns inte som om jag tänkt många intressanta tankar på sistone. Ibland är det så. Alltså, man är så upptagen med att leva (eller, i mitt fall, planera) att man inte kommer för sig att reflektera. Jag kan dock avlägga följande, inte helt intressanta, rapport från veckorna som gått:
- vi har nu satt datum, kyrka och festlokal till bröllopet. Överhuvudtaget är bröllopet i princip allt jag tänker på - när jag inte drömmer om goda ostar, bläddrar i nyinköpta kokböcker, fördömer min slöhet eller gör upp listor med saker jag borde fixa och bocka av.
- viktklubben på jobbet har haft nypremiär. Detta är tredje veckan, jag har på två veckor gått ner 0,7 kg. Vilken prestation! Eh?
- det är bestämt att vi ska göra ett återbesök på S:t Marcus Vinkällare med jobbet. Fredagen den 3:e februari är det dags!
- förra veckan var vi och såg "Mun mot mun" av Björn Runge. Jag, som fullkomligt älskade "Om jag vänder mig om", hade stora förväntningar - som till större delen infriades. Det är en extremt mörk och dyster film och jag kommer nog aldrig att se om den. Men jag gillar det på något sätt. Att han vågar ta ut svängarna så att de nästan slirar av banan. Betyg: 4.
- av de nya kokböckerna tyckte jag faktiskt nästan bäst om Tinas (den tredje, röda, boken). Men Nigella är alltid Nigella och Sopranos-boken innehåller självklart en hel del godbitar. Och dessutom en del roliga stories.
- också måndagssquashen har haft nypremiär. Med MYCKET smärtande rumpmuskler som följd. Nu blir det uppehåll i en vecka innan vi är tillbaka - då på tisdagar. Min kondition är för övrigt körd i botten efter en hel vinter utan minsta tillstymmelse till motion.
- det är mycket film på gång in på bio i vår. Redan har "Me and you and everyone we know" och "Matchpoint" haft premiär, i nästa vecka kommer "Brokeback mountain" och "Walk the line", därnäst "Förälskad, förvirrad", "Dråpet" och "Capote". Betygslistorna är förberedda.
- i nästa vecka ska det skaffas diskmaskin. Vi har bara väntat på den här förbannade lönen. Hata januari.
- bokåret har inte börjat lysande men nästa enligt planen ändå. Har snart läst två böcker vilket är tämligen i fas med målet. Ena boken var för bokcirkeln; "Till Afghanistan kommer gud bara för att gråta" - intressant (och sant) livsöde skrivet med ett okej språk. Hm. En 3:a. Trots en människoöde så hemskt, så tragiskt, men ändå så stolt och fyllt av tacksamhet och glädje - ändå har jag varken gråtit, knytit näven eller funderat särskilt mycket över mellan läsningarna. Inte ett jättebra betyg. Den andra boken? "Fans" av Fredrik Strage. Har bara läst ett kapitel men den verkar lovande. I sin genre. Strage kan skriva och han har hittat intressanta kufar, besatta av det många har i bakgrunden.
- nästa hemprojekt blir hallen. Måla om (i samma färg = vitt) både väggar och tak, dra om alla sladdar (den förra ägarinnan har dragit tjocka gråa sladdar över alla dörrlister genom hela hallen - som en grå tråd genom rummet kan man säga) och lägga nytt golv (fortfarande plastmatta - vi pratar trots allt om katternas start- och stoppsträcka - men en betydligt snyggare sådan). Efter diskmaskin och hall kommer i prioriteringsordning: 1. köket (spreja om skåpdörrar, måla om väggar, tak och skåpstommar). 2. badrummet (kakel, klinker, måla om tak, helt nytt porslin och nytt skåp. Det vi har nu är okej men sunkigt och omöjligt att få helt rent). 3. vardagsrummet (måla om tak och väggar). 4. klädkammaren (ta bort befintliga byråer och skåp för att effektivisera ytan betydligt och dessutom skapa ett städskåp). 5. ny spis (rostfri, med keramikhäll). 6. nya soffor. 7. slipa parkettgolvet i vardagsrummet. Antar att vi får sprida ut de här projekten under ett par år...
- "Krönikan" har hittills, efter tre avsnitt, motsvarat alla förväntingar. Det är en underbar serie. Jag ska börja om från början endera dagen. Och "Vita huset"s första avsnitt var lovande, liksom sista säsongens två första av "Six feet under". Nya storsatsningen "Rome", däremot, var inte min kopp te. Men det kunde man ana på förhand.
- jag har blivit vuxen. Undrar om det hade med det fasta jobbet, skruvdragaren eller förlovningen att göra - men numera är jag i alla fall både glad pensionssparare och uppe i tid på morgonen för att äta frukost hemma ("då känner man sig piggare när man kommer till jobbet" - herregud). Jag ber alla jag svikit om ursäkt. Men det var nog dags.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Jag känner mig oerhört sviken! Hur kunde detta hända? Du, av alla människor! Redan när du slutade röka började jag ana oråd, men jag skyllde det på din fotbollsfetisch och tänkte att det är ju ändå lite charmigt att hon är så besatt av fotboll att hon kan tänka sig att sluta röka - men vem ska nu slå mig gul och blå för att göra mig uppmärksam på att det är rökpaus? Jag lyckades komma över det och nu har jag inte heller nåt stort behov av att påminnas om rökpauser längre, så vi kankse har blivit vuxna båda två. Och nu vill jag höra mer om det här bröllopet. Blir det stort? Blir ni snygga? Blir det snart? (det känns som att det har gått väldigt snabbt, men det är väl för att du inte behagade outa förlovningen förrän för en månad sen)Ska du ha klänning? Jag tror aldrig att jag har sett dig i klänning.
Skicka en kommentar