Nyårsrevy

Har för övrigt också lyckats klämma in en nyårsrevy i veckan. På Chokladfabriken bjöd Emil Jensen, Gonza Blatteskånska, Sanna Persson och Mikael Wiehe på en kavalkad av roliga och bitska nummer. Wiehe var arg och politisk som väntat, men också rätt kul i några sketcher och hade befriande självironi i ännu några nummer. Annars var själva sångnumren i huvudsak från hans senaste skiva vilket väl kanske kändes lite... sådär. Gonza var däremot Gonza som bara Gonza kan vara men utan att någonsin vara något annat än just Gonza. Det kändes dock som om det räckte. Eftersom Gonza nu en gång för alla är Gonza. Den stora överraskningen var faktiskt Emil Jensen som jag aldrig sett förut men som hade ett fantastiskt flöde av ord och sinne för detaljer som gjorde honom till lite av kvällens stjärna. Om det nu inte egentligen var Sanna Persson, som är en stor komisk begåvning. Hennes malmöitiska dialekt är klockren och kroppsspråket underbart. Jag skrattade bara hon kom upp på scen. En bra revy, förmodligen den bästa revyn jag sett men så ser jag heller inte många revyer. Eller något. Men ett par roliga timmar var det i alla fall!