Börjar så smått vakna till liv efter lördagens möhippa. Vaknade som en lärka (eh...) vid middagstid igår och tänkte att så jäkla gammal kan jag ju inte ha blivit eftersom det hela trots allt varade mellan 11 på förmiddagen och 05 på morgon - och jag trots allt inte mådde så väldigt dåligt. Men... det var en extremt förhastad slutsats. Efter att fyllan gått över (vid fyratiden) och den riktiga bakisvågen sköljt över kroppen så var det inte så mycket kaxighet kvar. Fy för tusan. Det värsta jag varit med om faktiskt.
Men men. Det var värt det. Shit vad kul det var - och ändå förmodligen bara en försmak inför bröllopsdagen to come. Eller, känslorna är väl inte precis desamma - men boosten av att vara i cenrum, att vara den alla månar om - är förmodligen nästan likadan.
Jag var aldrig orolig för att någon skulle hitta på hemskheter för mig, jag är trots allt bara den andra nunnan som gifter sig så bollen hade kommit smashad tillbaka till de flesta. Men sedan är vi inte sådana heller. Riktigt.
Så - glasblåseri (riktigt kul, jag gjorde två glas i blått), picknick i solen, Laserdome, bowling, fantastisk middag hemma hos Lina toppad med noga utvald choklad och vin - och till slut No Name, hårdrock och gin & tonic. Perfekt.
Tack alla som var med och alla som ville vara med men inte kunde!
Puss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar