ALBUM:
Solomon Burke: Don't give up on me
Wilco: Yankee hotel foxtrot
Paul Westerberg: Stereo
Timbuktu: Watt's dö madderfakking diil?
Kent: Vapen & ammunition
Rosie Thomas: When we were small
Jesse Malin: The fine art of self destruction
Norah Jones: Come away with me
Mando Diao: Bring ’em in
Steve Earle: Jerusalem
LÅTAR:
Wilco: Jesus etc.
Solomon Burke: None of us are free
Mando Diao: Motown blood
Timbuktu: Gott folk
Kent: Sverige
Paul Westerberg: Got you down
Rosie Thomas: Two dollar shoes
Bruce Springsteen: My city of ruins
Jesse Malin: Brooklyn
Beth Orton: Concrete sky
FILMER (måste ha med 11, omöjligt att sålla bort den sista):
Gosford Park (Robert Altman)
Lilja forever (Lukas Moodysson)
Dinner rush (Bob Giraldi)
Älskar dig för evigt (Susanne Bier)
Ocean´s eleven (Steven Soderbergh)
Monster’s ball (Marc Forster)
The Others (Alejandro Amenàbar)
Blådårar 2 - Vägen tillbaka (Fredrik Gertten, Magnus Gertten & Stefan Berg)
Muraren (Stefan Jarl)
Tala med henne (Pedro Almodóvar)
Ghost world (Terry Zwigoff)
Årets hemskaste filmupplevelse: Mothman (Douglas TenNapel) och Skruva den som Beckham (Gurinder Chadha). Den första med Richard Gere (det tenderar verkligen till att bli ett mönster) om urtråkiga övernaturligheter, myter och allmänt tjafs. Fattar inte varför jag envisas med att se sådana filmer när jag vet att jag hatar dem. Vad det gäller Skruva den som Beckham var problemet ett helt annat; en komedi så indränkt i smör att humorn försvunnit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Jag skulle säga att din 2002-lista är nästan identisk med min - så nu slipper jag skriva en. Min enda invändning är nog Mando Diao - ja, jag trillade också dit när de kom och var kaxiga, men min favorit var To China with love. Ja, och så tyckte jag faktiskt inte att Ocean's eleven var så himla fantastisk.
Skicka en kommentar