Jul

Ah, NU är det jul. Julfest ikväll och julbordspremiär!

Var det inte en lite flinga som flög förbi mitt synfält?

Tra la la la

DVD FEATURES:
154 episodes on 45 discs
New to this set: Pilot script with foreword from series creator Aaron Sorkin and Episode guide
Over 20 commentary tracks
Over 20 Behind-the-scenes featurettes
Unaired scenes
Gag reels and more

http://www.amazon.com/West-Wing-Complete-Collection/dp/B000HC2LI0/sr=8-2/qid=1164805428/ref=pd_bbs_sr_2/104-3749381-3544767?ie=UTF8&s=dvd

Bio

BABEL (Alejandro González Iñárritu)
Nja.
Nej, det här håller inte hela vägen.
Mest för att jag faktiskt inte lyckas engagera mig i någon av karaktärerna i filmen, med ett enda undantag (den mexikanska hushållerskan). Brad Pitt och Cate Blanchett, det amerikanska paret som är navet i hela händelseförloppet, bryr jag mig inte om överhuvudtaget. Och den japanska flickan vars mamma har begått självmord - tja. Jag förstår intellektuellt att detta är något fruktansvärt, men jag berörs inte. Infantil, hysterisk och knäpp ligger närmare till hands.
På många sätt befäster filmen också fördomar. Trots att det inte har någonting med handlingen att göra bestraffas såklart dottern i den marockanska familjen för att hon visat sig naken när brodern smygtittat. Japanerna är ständigt leende och hysteriska. Vakterna vid gränsen mellan USA och Mexiko brutala. De rika turisterna som reser med Pitt & Blanchett okänsliga och egoistiska.
Det funkar inte hela vägen.
Men - det är faktiskt en sevärd film ändå. Man ska bara inte förvänta sig alltför mycket av den.
Se hellre 21 gram eller Amores perros - om valet finnes och måste göras.

Långsamma timmar

Guuud, vad veckans första dagar gått långsamt. Snart första advent och om igen annan fattat det (11 grader i Malmö idag, helt galet) så har i alla fall våra annonsörer gjort det - för här är dött som i graven.
Hyrde "A love song for Bobby Long" igår, helt okej för att inte säga bra. Inte grym, alls icke, men kanske en... stark trea? Soundtracket verkar vara en stark fyra, till och med John Travolta lyckas göra sig av med sin "You're the one that I want"-fluffiga ton och sjunger riktigt bra. Kanske ett köp att fundera på.
Ikväll: "Babel".
Torsdag: julfest.
Helgen: Göteborg.
Kanske får också den här veckan fart någon gång.

SVT, godmiddag!

Någon som har telefonnumret till SVT:s inköpare? "Studio 60 on the Sunset Strip" finns därute, fixa det bitte. Jag vill se! Nu!
http://www.weirdscience.se/index.php?sida=blogg#487

Nunnemiddag; en matsammanfattning

Ikväll vill jag bara

1. vara hemma
2. hyra en film
3. läsa vidare i Middlesex
4. se färdigt Krönikan
5. inleda tittandet av The Office-boxen

Z

Så gör Zlatan mål igen och plötsligt är han väl tillbaka vid Gud Faders högra sida i fotbollsförståsigpåarnas ögon, efter att ha varit i princip slut under några månader. Endast Ralf Edström kan nu tycka att Zlatan har mer att bevisa.
Själv blev jag förälskad i samma stund som han dängde in det formidabla målet mot AIK i den allsvenska premiären 2001, inte helt olikt det han några år senare gjorde i kvalmatchen mot Ungern.
Har man sett något sådant stryks ordet tvivel ur ordförrådet.
Zlatan är bäst.
Igen.

Sömnlös

För några veckor sedan fastnade jag alldeles i Krig & Hågkomst. Vi har den i dvd-box. Bara det.
Trots att jag skulle upp klockan sju för att hinna till jobbet dagen efter kunde jag inte sluta titta och mest av allt ville jag veta hur det skulle gå för Pug och Pamela för det är något med kärlekshistorier som alltid fascinerat mig, särskilt om den ena parten är klart äldre än den andra. I det här fallet, Pug spelades av en åldrad Robert Mitchum, var det mannen som till slut valde den yngre kvinnan, men förhållandet var ju det omvända i filmen "Laddat möte", där Susan Sarandon till slut får sin James Spader.
I alla fall, jag visste ju egentligen hur det skulle gå för Pug och Pamela för jag har sett Krig & Hågkomst fyra eller fem gånger förut, men lik förbannat kunde jag inte sluta titta. Så jag satt uppe till halv fyra den natten, fast vid tv:n.
Det var då jag bestämde mig för att inte titta på tv i sovrummet om det inte sänds något jag verkligen verkligen vill se. Och ingen dvd.
Men det löftet tog slut igår.
Hela dagen och sedan efter hemkomst på kvällen låg jag klistrad vid Krönikan, igen (fjärde gången jag ser om den).
Krönikan är riktigt bra.
Jag har fem avsnitt kvar, det kan bli en lång måndagskväll.
Familjen From är mina favoriter.

Vi är vänner, vi är friends

Det blev en helg fylld av mat och dryck men ingen vila och det är skönt med vardag igen.
I fredags paella hos en arbetskamrat - och dessutom glögg, pepparkakor med mögeloströra och ugnsrostade nötter (med råsocker, sambal oelek, salt och honung - en höjdare, för övrigt). Trevligt som tusan, precis som det brukar vara när vi arbetskamrater träffas. Det finns en självdistans och en humor i det gänget som är rätt svårslagen.
Lördagen tillbringade jag i köket från morgon till kväll men det blev en utsökt middag och en förbannat bra kväll med nunnorna, det var länge sedan vi träffades allihopa och bara vi. En svängom salsa som grädde på moset var lika roligt som oväntat. Mer om den maten senare.
Trots en något seg start blev det en trevlig kväll också på söndagen. Kroppkakor (mitt livs första) med smält smör och lingon, tillsammans med musikergänget.
Så nu sitter jag här som en uppblåst pösmunk och undrar vart helgen tog vägen, men konstaterar i nästa andetag att jag lyckats umgås med alla jag tycker bäst om (utanför familjen, of course) - förutom bokcirkeln.
Det är ju smått fantastiskt.

Ännu en vardagskväll

Middag: kotlett med rösti och sås på creme fraiche, lime och vitlök plus sallad.
Just nu: julmust, peppar-
kakor och St Agur - till Jeffrey Eugenides fångande och gripande "Middlesex", alltmedan Inter spelar mot Sporting Lissabon på tv:n och Richard fått slut på Michael Connelly-, Håkan Nesser- och Paul Auster-alster och plötsligt slängt sig ut i Stephan Mendel Enks "Med uppenbar känsla för stil". Nu HAR vi det bra igen (som Lelle skulle ha sagt).

Papperstidningens framtid

Alltså, jag tjatar vidare om Martin Jönsson - men här är ett inlägg som i mångt och mycket beskriver kvalitetsmedias enda sätt att överleva (nej, jag räknar inte in kvällstidningar i detta) och det gör mig så glad att det verkar kunna fungera:
http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_12676000.asp

Gnällande män (för det är bara män)

Utnämningen av Anja Gatu har ju som väntat mötts av lite blandade reaktioner. Men det var liksom lite det som var poängen med att välja en förhållandevis ung kvinna - för att öppna en dörr, våga och tysta alla de som muttrar.
Martin Jönsson uttrycker det som vanligt utmärkt här: http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_12676000.asp?id=2316

Sorg

Robert Altman är död. Han blev 81 år och var en mästare ända in i kaklet.
Ikväll ska jag se Gosford Park.

Boktipsblogg

Istället för att ha hundra små lappar i väskan med boktips från alla håll och kanter, istället för att stå inför köp 4, betala för 3-hyllan och förbanna sig själv för att man inte minns vad någon rekommenderat - så har Sara, Lisa, Fanny, Cecilia och jag startat en bokblogg. Jag misstänker att det mestadels (åtminstone i början) blir böcker man verkligen vill rekommendera, men själv hade jag tänkt skriva in alla böcker jag läser. För att varna. Själv hade jag till exempel behövt en stor fet varning i rosa neon innan jag läste "Den vita massajen", även om jag nu, några år senare, börjar hämta mig från chocken och kan vältra mig i bokens uselhet.
Anyways, adressen: http://boktips.blogg.se

Julpanik

Jag har redan börjat få panik över att julen snart är över. Så uppbokat alla helger fram till julafton - så lite julstämning (I know, I know - det har inte varit advent än), så kort tid att spela på, så få julklappsidéer. Tiden rinner iväg! Jag måste hänga med! Stimmung, bitte, Stimmung!

Ord

Julknäcke.

Är inte det ett ord som bara skriker mys?

En vardagskväll som alla andra

Först: fixa nytt pass med rätt namn = känsla av nyttighet.
Sedan: handla och få parkering nära hemmet = känsla av effektivitet.
Så: laga mat; italienska köttbullar med riven parmesan, färsk basilika, vitlök och chili, till detta fullkornspasta och tomatsås med en skvätt vin, vitlök och färsk basilika = njutning.
Och: avnjuta maten med tända ljus i hela vardagsrummet och runda av med en kopp kaffe till ännu ett lysande avsnitt av House = njutning gigante.
Nu: clementin och pepparkakor med St Agur hållandes Bodil Malmsten i handen = stark förnöjsamhet.

Om bara varje kväll var som denna kväll.

Klart med Anja Gatu

Tjohooo! Nu är det klart med Anja Gatu som Sydsvenskans nya sportkrönikör. Ett helt nytt perspektiv väntar, en nödvändig förändring efter många år med (förvisso skicklige) Åke Stolt.

http://sydsvenskan.se/sport/article197466.ece

Bodil

Läser just Bodil Malmstens nya bloggbok "Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig". Den är helt underbar. Med nyanserad blick av vardagen, humor och självinsikt skriver hon om det mesta - på samma sätt som i bloggen finistere.se (logiskt nog). Dessutom är det en snygg bok. En av årets höjdare på bokfronten!