Har nu lagt upp en preliminär smörrebrödsmatsedel till helgen i Köpenhamn:
Lördag, Kronborg (med jobbet):
Kronborg sild, reier med citron og mayonnaise, hjemmelavet rullepölse med sky och gammelost med rom.
Söndag, Puk (med Richard, Micke & Cia, Ponne & Anna):
Krone sild (sill lagrad i Krone-snaps, creme fraiche, rödlök och purjolök), hjemmelavet leverpostej med bacon og rödbeder, St Clemens (Bornholmsk Roquefort) på rugbröd, äggeblomme og röd lög.
Jag känner mig nöjd.
Men jag har några reservalternativ om det skulle knipa.
tisdag, november 08, 2005
söndag, november 06, 2005
En helg på landet
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 17.57
Det blir mörkt snabbt här i Tjörnarp. Det blir dessutom väldigt mörkt. Vi kom upp vid fyratiden och hann precis packa upp all mat och sätta på en kopp kaffe innan det blivit så svart att man inte längre kunde se handen framför sig.
Det blir inte bara väldigt mörkt i Tjörnarp, det är också väldigt tyst. Allting är lite mer eller lite mindre än i stan. Helt klart en kulturkrock, men en högst välkommen sådan. Det är en enorm lättnad att vara här.
Vi tog nya vägen hit, genom Södra Rörum och Häglinge. Det är en väldigt vacker sträcka genom lövskogen och hagarna – som att köra genom en vägg av eld, så orange var träden längs vägen. Det var en av de vackraste höstbilder jag sett och hade jag bara inte behövt vara så koncentrerad på hur vi skulle köra (jag har uselt lokalsinne) hade jag kanske klämt fram en tår.
Innan vi lämnade Malmö passade vi på att handla allt som behövs till maten här. Ikväll blir det cottage pie med svarta oliver och persilja i moset och chévre i skivor på toppen. Imorgon ska en höstgryta med paprika, champinjoner, kantareller, enbär, rödvinbärsgelé och vin stå och puttra större delen av dagen så att köttet smälter i munnen när det blir dags. Köttet köpte vi på Möllevångstorget; ett halvt kilo nymalen blandfärs till cottage pien och en stor fin bit fransyska till grytan. Dessutom, det går ju inte att undvika när man är i kvarteren, slank vi in på Möllans ost för lite godsaker. En bit Saint Agur till pepparkakorna, en ask vitlöksost, ett italienskt lantbröd och – en bit stark Roquefort. Jag hade kunnat handla i princip hela affären. Men fick nöja mig med en del smakprov från grönmögelsdisken.
Pappa hade varit här och förberett vår helg. Huset var varmt och kylen bra fylld redan innan vi kom. Min far är inte en man av ord (om man undantar det skrivna), men han är en av de varmaste människor jag vet. Han visar sin kärlek i handlingar.
Det känns konstigt att vara här utan farmor. Man ser huset och omgivningarna med lite andra ögon, lite mer på distans men ändå på något sätt närmare. På samma gång är det vemodigt och stärkande. Jag älskar Tjörnarp med eller utan farmor men mest av allt älskar jag ändå bara farmor. Hennes röst ekar i väggarna här. Det känns tryggt.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 18.12
Det har börjat duggregna. Ljudet av vattendropparna som landar i gräset är det enda som bryter tystnaden.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 22.56
Proppmätt. Vår cottage pie blev himmelsk. Persiljan i moset, chévren på toppen precis lagom grillad så att det bildats en ljusbrun skorpa…
Det regnar mer nu, men det syns knappt genom det kompakta mörkret. Jag har hängt upp tygstyckena med blommor på för fönstren. Det har jag aldrig gjort förut. Det är farmors jobb.
Jag minns en sommar för fem år sedan – jag, Anders och Maria var i Tjörnarp över en helg. Anders bodde i London då, jag var 22 år gammal och hängde på Ölcaféet fler kvällar i veckan än jag var hemma. Vi älskade Tjörnarp, det har vi alltid gjort, men mer för farmors skull än någonting annat. Efter en halv dag startade Anders bilen och andades in avgaserna, omställningen från London var lite för stor för honom. Det var på skoj, men vi skrattade mer åt tillvägagångssättet än åt poängen – vi var unga urbanister och vi älskade det. Det känns märkligt att tänka på det nu.
Det regnar så mycket att stuprännan över köksdörren börjat läcka.
Åtminstone hörs det så.
Det går inte att se genom mörkret.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 23.01
Lantluften tar ut sin rätt.
Kanske har det också med den dubbla portionen cottage pie att göra.
Hursomhelst säger jag god natt nu.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 10.42
Har precis vaknat. Måste ha sovit minst tio timmar i natt. Soffan farmor brukar ligga i är aningen sliten, den har väl trots allt använts i fyrtio år. Vaknade med jämna mellanrum under natten av ryggont. Men det löser sig.
Precis innan jag skulle somna igår small det till i en av musfällorna i skafferiet. Richard och jag gick på safari genom huset, tassandes på tå för att se vad det var som lät. Musen var väldigt död och låg på golvet inne i skafferiet. Richard fick slänga ut den på backen. Själv vägrade jag befatta mig med den.
Jag kan inte se djur som djur. Alla djur är sällskapsdjur. Jag antar att jag därför aldrig skulle kunna bo på en bondgård, där djur är levebröd, mat och arbetsredskap – ting fria att använda efter behov. En död mus? Släng ut den på backen så tar katterna den.
Jag som knappt kan slå ihjäl en fluga.
Det har slutat regna. Bjerrehus borta i kurvan drog precis igång någon maskin, en såg eller något. Annars är Tjörnarp ännu tyst.
Musen som skrämde oss halvt ihjäl har en grannkatt släpat bort.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 11.16
Frukost; tre skivor vörtbröd (första för året), en med ost och två med munkakorv. Munkakorv är kanske det bästa jag vet. Till mackorna: varm choklad. Som i gamla tider. Alla borde dricka varm choklad på hösten och äta vörtbröd med munkakorv på.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 13.21
Middagen är påbörjad. Paprika, champinjoner, kantareller, schalottenlök och fransyska puttrar i stekgrytan tillsammans med lite rödvin, grädde, enbär och rödvinbärsgelé.
Det har slutat regna. De flesta löven har trillat av träden och landskapet är så mycket öppnare nu än på sommaren. Man kan se förbi träden vid bäcken och genom skogspartiet bakom, bort mot granngården. Om sommaren är väggen av grönt tätare än en rullgardin. Det är vackert då. Det är vackert nu.
Dags för glögg.
Sedan promenad.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 14.59
Det sprakar i kakelugnen. Efter promenaden sänkte vi elementen och tände fyr; tidningspapper i botten, plywoodkuber och tunnare vedbitar – eld på en sekund.
När vi gick förbi Bjerrehus på väg upp mot stora vägen sprang en randig katt ikapp oss. Han liknade Elvis, men betydligt tunnare och med ett jack i örat som tydde på en lite hårdare verklighet än våra lyxdjur lever i. Katten sprang precis några steg framför oss hela vägen upp till Rut och Nisses, som vår egen guide på landsbygden. Vi döpte honom till Crocket efter Davey Crocket.
Grytan på spisen luktar fantastiskt. Richard har satt på sig sina rutiga filttofflor och flyttat fram en fåtölj framför kakelugnen. Nu läser han om Bob Dylan med ett glas vin i handen. Han ser nöjd ut.
Själv känner jag att jag vill göra allt och ingenting. Läsa och njuta, klyva ved, gå omkring och lukta på hösten, dricka glögg, titta på TV, lägga en patiens – timmarna går och jag är rädd att åka härifrån och känna att jag inte hunnit med allt. Jag vill suga ut den sista droppen liv den här helgen. Njuta till sista cell.
Bara en stressad storstadsmänniska känner nog så.
Eller en som inte riktigt vet var hon hör hemma.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 21.29
Så mätt att jag knappt kan andas. Ännu mindre skriva.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 11.12
Ännu en morgon har grytt. Vaknade prick klockan tio, precis om igår. Märkligt.
Gårdagskvällen blev ett stort frosseri. Grytan var gudomlig, om än lite lite gräddig. Nästa gång blir det mindre grädde och mer vatten med kanske en klick messmör. Kryddningen var dock perfekt.
Det finns ingenting vettigt att se på tv en lördagskväll. Vi såg Folktoppen med Babben Larsson som enda behållning – det skulle röstas fram Sveriges största stjärna och Björn Borg var inte ens nominerad. Löjligt. Till slut vann Ingemar Stenmark (stor idrottsprofil absolut, men stjärna? Njae.) med Carolina Klüft som två (absolut inte, hon är alldeles för folklig och trevlig). Min topp 4 (sedan kommer ingenting och ingenting): Björn Borg, Agneta Fältskog, Zlatan och Carola. Jag antar att det rör sig om levande stjärnor, annars vore det skrattretande att inte ha med Greta Garbo och Ingrid Bergman – då hade vi inte ens behövt några andra kandidater. Jaja, att svenska folket inte har någon smak kommer ju knappast som en överraskning.
Det händer mycket här på landet man inte direkt är van vid hemmavid. När jag gick ut i vedkällaren för att hämta mer bränne till kakelugnen blev jag anfallen av Läderlappen himself. Döda möss okej, levande kanske i dagsljus, men fladdermöss betackar jag mig för. Flygande hundar? Isch.
Helgen har gått fort. Men vi har njutit av varenda sekund. Och ätit som de gottegrisar vi är. Så fort grytan sjunkit några centimeter i magen igår kväll plockade vi fram en härlig ostbricka med kex och pepparkakor. Jag måste ha gått upp flera kilo.
Dags att klyva lite ved. Någon nytta får man väl göra häruppe.
Ska bara dricka upp glöggen först.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 11.36
Jag tror aldrig jag sett så många löv i hela mitt liv. Överallt ett hav av rött, brunt och gult. Utsikten mot bäcken är som en havsvy med fel färger. Hela hagen grön av gräset, efter bäcken helt gult av lövskogens fallna blad. Vackert.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 13.11
Jag är inte alls speciellt förtjust i att packa ihop. Uppbrott ligger inte för mig.
Snart är vi redo att åka.
Det känns lite sorgset.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 13.32
Klart för avfärd.
Tillbaka till vardagen.
Det blir mörkt snabbt här i Tjörnarp. Det blir dessutom väldigt mörkt. Vi kom upp vid fyratiden och hann precis packa upp all mat och sätta på en kopp kaffe innan det blivit så svart att man inte längre kunde se handen framför sig.
Det blir inte bara väldigt mörkt i Tjörnarp, det är också väldigt tyst. Allting är lite mer eller lite mindre än i stan. Helt klart en kulturkrock, men en högst välkommen sådan. Det är en enorm lättnad att vara här.
Vi tog nya vägen hit, genom Södra Rörum och Häglinge. Det är en väldigt vacker sträcka genom lövskogen och hagarna – som att köra genom en vägg av eld, så orange var träden längs vägen. Det var en av de vackraste höstbilder jag sett och hade jag bara inte behövt vara så koncentrerad på hur vi skulle köra (jag har uselt lokalsinne) hade jag kanske klämt fram en tår.
Innan vi lämnade Malmö passade vi på att handla allt som behövs till maten här. Ikväll blir det cottage pie med svarta oliver och persilja i moset och chévre i skivor på toppen. Imorgon ska en höstgryta med paprika, champinjoner, kantareller, enbär, rödvinbärsgelé och vin stå och puttra större delen av dagen så att köttet smälter i munnen när det blir dags. Köttet köpte vi på Möllevångstorget; ett halvt kilo nymalen blandfärs till cottage pien och en stor fin bit fransyska till grytan. Dessutom, det går ju inte att undvika när man är i kvarteren, slank vi in på Möllans ost för lite godsaker. En bit Saint Agur till pepparkakorna, en ask vitlöksost, ett italienskt lantbröd och – en bit stark Roquefort. Jag hade kunnat handla i princip hela affären. Men fick nöja mig med en del smakprov från grönmögelsdisken.
Pappa hade varit här och förberett vår helg. Huset var varmt och kylen bra fylld redan innan vi kom. Min far är inte en man av ord (om man undantar det skrivna), men han är en av de varmaste människor jag vet. Han visar sin kärlek i handlingar.
Det känns konstigt att vara här utan farmor. Man ser huset och omgivningarna med lite andra ögon, lite mer på distans men ändå på något sätt närmare. På samma gång är det vemodigt och stärkande. Jag älskar Tjörnarp med eller utan farmor men mest av allt älskar jag ändå bara farmor. Hennes röst ekar i väggarna här. Det känns tryggt.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 18.12
Det har börjat duggregna. Ljudet av vattendropparna som landar i gräset är det enda som bryter tystnaden.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 22.56
Proppmätt. Vår cottage pie blev himmelsk. Persiljan i moset, chévren på toppen precis lagom grillad så att det bildats en ljusbrun skorpa…
Det regnar mer nu, men det syns knappt genom det kompakta mörkret. Jag har hängt upp tygstyckena med blommor på för fönstren. Det har jag aldrig gjort förut. Det är farmors jobb.
Jag minns en sommar för fem år sedan – jag, Anders och Maria var i Tjörnarp över en helg. Anders bodde i London då, jag var 22 år gammal och hängde på Ölcaféet fler kvällar i veckan än jag var hemma. Vi älskade Tjörnarp, det har vi alltid gjort, men mer för farmors skull än någonting annat. Efter en halv dag startade Anders bilen och andades in avgaserna, omställningen från London var lite för stor för honom. Det var på skoj, men vi skrattade mer åt tillvägagångssättet än åt poängen – vi var unga urbanister och vi älskade det. Det känns märkligt att tänka på det nu.
Det regnar så mycket att stuprännan över köksdörren börjat läcka.
Åtminstone hörs det så.
Det går inte att se genom mörkret.
TJÖRNARP, FREDAG DEN 4 NOVEMBER 2005, kl 23.01
Lantluften tar ut sin rätt.
Kanske har det också med den dubbla portionen cottage pie att göra.
Hursomhelst säger jag god natt nu.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 10.42
Har precis vaknat. Måste ha sovit minst tio timmar i natt. Soffan farmor brukar ligga i är aningen sliten, den har väl trots allt använts i fyrtio år. Vaknade med jämna mellanrum under natten av ryggont. Men det löser sig.
Precis innan jag skulle somna igår small det till i en av musfällorna i skafferiet. Richard och jag gick på safari genom huset, tassandes på tå för att se vad det var som lät. Musen var väldigt död och låg på golvet inne i skafferiet. Richard fick slänga ut den på backen. Själv vägrade jag befatta mig med den.
Jag kan inte se djur som djur. Alla djur är sällskapsdjur. Jag antar att jag därför aldrig skulle kunna bo på en bondgård, där djur är levebröd, mat och arbetsredskap – ting fria att använda efter behov. En död mus? Släng ut den på backen så tar katterna den.
Jag som knappt kan slå ihjäl en fluga.
Det har slutat regna. Bjerrehus borta i kurvan drog precis igång någon maskin, en såg eller något. Annars är Tjörnarp ännu tyst.
Musen som skrämde oss halvt ihjäl har en grannkatt släpat bort.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 11.16
Frukost; tre skivor vörtbröd (första för året), en med ost och två med munkakorv. Munkakorv är kanske det bästa jag vet. Till mackorna: varm choklad. Som i gamla tider. Alla borde dricka varm choklad på hösten och äta vörtbröd med munkakorv på.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 13.21
Middagen är påbörjad. Paprika, champinjoner, kantareller, schalottenlök och fransyska puttrar i stekgrytan tillsammans med lite rödvin, grädde, enbär och rödvinbärsgelé.
Det har slutat regna. De flesta löven har trillat av träden och landskapet är så mycket öppnare nu än på sommaren. Man kan se förbi träden vid bäcken och genom skogspartiet bakom, bort mot granngården. Om sommaren är väggen av grönt tätare än en rullgardin. Det är vackert då. Det är vackert nu.
Dags för glögg.
Sedan promenad.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 14.59
Det sprakar i kakelugnen. Efter promenaden sänkte vi elementen och tände fyr; tidningspapper i botten, plywoodkuber och tunnare vedbitar – eld på en sekund.
När vi gick förbi Bjerrehus på väg upp mot stora vägen sprang en randig katt ikapp oss. Han liknade Elvis, men betydligt tunnare och med ett jack i örat som tydde på en lite hårdare verklighet än våra lyxdjur lever i. Katten sprang precis några steg framför oss hela vägen upp till Rut och Nisses, som vår egen guide på landsbygden. Vi döpte honom till Crocket efter Davey Crocket.
Grytan på spisen luktar fantastiskt. Richard har satt på sig sina rutiga filttofflor och flyttat fram en fåtölj framför kakelugnen. Nu läser han om Bob Dylan med ett glas vin i handen. Han ser nöjd ut.
Själv känner jag att jag vill göra allt och ingenting. Läsa och njuta, klyva ved, gå omkring och lukta på hösten, dricka glögg, titta på TV, lägga en patiens – timmarna går och jag är rädd att åka härifrån och känna att jag inte hunnit med allt. Jag vill suga ut den sista droppen liv den här helgen. Njuta till sista cell.
Bara en stressad storstadsmänniska känner nog så.
Eller en som inte riktigt vet var hon hör hemma.
TJÖRNARP, LÖRDAG DEN 5 NOVEMBER 2005, kl 21.29
Så mätt att jag knappt kan andas. Ännu mindre skriva.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 11.12
Ännu en morgon har grytt. Vaknade prick klockan tio, precis om igår. Märkligt.
Gårdagskvällen blev ett stort frosseri. Grytan var gudomlig, om än lite lite gräddig. Nästa gång blir det mindre grädde och mer vatten med kanske en klick messmör. Kryddningen var dock perfekt.
Det finns ingenting vettigt att se på tv en lördagskväll. Vi såg Folktoppen med Babben Larsson som enda behållning – det skulle röstas fram Sveriges största stjärna och Björn Borg var inte ens nominerad. Löjligt. Till slut vann Ingemar Stenmark (stor idrottsprofil absolut, men stjärna? Njae.) med Carolina Klüft som två (absolut inte, hon är alldeles för folklig och trevlig). Min topp 4 (sedan kommer ingenting och ingenting): Björn Borg, Agneta Fältskog, Zlatan och Carola. Jag antar att det rör sig om levande stjärnor, annars vore det skrattretande att inte ha med Greta Garbo och Ingrid Bergman – då hade vi inte ens behövt några andra kandidater. Jaja, att svenska folket inte har någon smak kommer ju knappast som en överraskning.
Det händer mycket här på landet man inte direkt är van vid hemmavid. När jag gick ut i vedkällaren för att hämta mer bränne till kakelugnen blev jag anfallen av Läderlappen himself. Döda möss okej, levande kanske i dagsljus, men fladdermöss betackar jag mig för. Flygande hundar? Isch.
Helgen har gått fort. Men vi har njutit av varenda sekund. Och ätit som de gottegrisar vi är. Så fort grytan sjunkit några centimeter i magen igår kväll plockade vi fram en härlig ostbricka med kex och pepparkakor. Jag måste ha gått upp flera kilo.
Dags att klyva lite ved. Någon nytta får man väl göra häruppe.
Ska bara dricka upp glöggen först.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 11.36
Jag tror aldrig jag sett så många löv i hela mitt liv. Överallt ett hav av rött, brunt och gult. Utsikten mot bäcken är som en havsvy med fel färger. Hela hagen grön av gräset, efter bäcken helt gult av lövskogens fallna blad. Vackert.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 13.11
Jag är inte alls speciellt förtjust i att packa ihop. Uppbrott ligger inte för mig.
Snart är vi redo att åka.
Det känns lite sorgset.
TJÖRNARP, SÖNDAG DEN 6 NOVEMBER 2005, kl 13.32
Klart för avfärd.
Tillbaka till vardagen.
onsdag, november 02, 2005
Uppoffrande vänner
Lyssnar på Mikael Wiehes nya skiva och funderar över alla konserter jag släpat med vänner och bekanta på kors och tvärs över Sverige genom åren.
Lydia, Sotte, Nickan, Lina, pappa, Kjerstin, Karin Six, BG, Nina, Jennie Metz, Lisa K, Vante, Tina, Jenny Engwall, Richard, Ulli, Ola, Nicklas, Örjan... säkert fler men jag minns inte riktigt alla.
Förmodligen är det bara Örjan av allihop som njutit på samma sätt som jag.
Det säger kanske en del. Om mig. Och om dem.
Tack!
Lydia, Sotte, Nickan, Lina, pappa, Kjerstin, Karin Six, BG, Nina, Jennie Metz, Lisa K, Vante, Tina, Jenny Engwall, Richard, Ulli, Ola, Nicklas, Örjan... säkert fler men jag minns inte riktigt alla.
Förmodligen är det bara Örjan av allihop som njutit på samma sätt som jag.
Det säger kanske en del. Om mig. Och om dem.
Tack!
Det är synd om människorna
Någon mer som just nu tuggar på en knäckemacka med tjock skiva griljerad skinka och Tollarpssenap?
Inte?
Synd om er.
Inte?
Synd om er.
På svenska
Tror kanske det kan vara ett rätt bra svenskår i år... Eldkvarns "Atlantis" är ju grym, Peps och Timbuktu har många gördiga stunder och Thåström kommer med nytt. Dessutom står jag med nyinköpta och nysläppta Mikael Wiehe- och Tomas Andersson Wij-plattor i handen.
Mycket mer kan man fanimej inte begära.
Mycket mer kan man fanimej inte begära.
tisdag, november 01, 2005
Bästa dieten ever
Förra veckan käkade jag pizza tre gånger (obs! olika sorter!), marrängsuisse en gång, pepparkakor med grönmögelost i princip varje dag, glögg, julmust och smågodis ett par kvällar - idag kom räkningen.
På en vecka har jag gått upp.... Ha! Ha! Nej, jag har gått NER 0,4 kg!
You gotta love it!
På en vecka har jag gått upp.... Ha! Ha! Nej, jag har gått NER 0,4 kg!
You gotta love it!
måndag, oktober 31, 2005
Desert Island
Jag och Richard har kommit överens om att göra varsin Desert Island-skiva och ge till varandra i julklapp.
Den ska vara en timme lång och innehålla de sånger man inte kan leva utan.
Med tanke på min ångest kring vilka 1000 låtar som skulle få plats i den nyinköpta iPoden så vill jag inte ens tänka på hur det här skall gå.
Den ska vara en timme lång och innehålla de sånger man inte kan leva utan.
Med tanke på min ångest kring vilka 1000 låtar som skulle få plats i den nyinköpta iPoden så vill jag inte ens tänka på hur det här skall gå.
Fyra dagars Kvällspostenettor
Måndag:
EXTRA
5-ÅRING
från Sydsverige
DÖD I
BUSSKRASCHEN
Lista på döda
och skadade
Söndag:
Så lätt får du
17 EXTRA
SEMESTERDAGAR
under nästa år
Lördag:
EXTRA
Besatt 42-åring
JAGADE
TV4-stjärnan
ULRIKA NILSSON
I TV-HUSET
-greps under
direktsändning
Fredag:
EXTRA
Så planerade
RÅNARNA
MILJONKUPPEN
EXTRA
5-ÅRING
från Sydsverige
DÖD I
BUSSKRASCHEN
Lista på döda
och skadade
Söndag:
Så lätt får du
17 EXTRA
SEMESTERDAGAR
under nästa år
Lördag:
EXTRA
Besatt 42-åring
JAGADE
TV4-stjärnan
ULRIKA NILSSON
I TV-HUSET
-greps under
direktsändning
Fredag:
EXTRA
Så planerade
RÅNARNA
MILJONKUPPEN
söndag, oktober 30, 2005
Original Harmony Ridge Creekdippers
1998 kom Original Harmony Ridge Creekdippers första album (till Sverige). Jag köpte det direkt. Eftersom det kändes som om jag borde det. Men sanningen att säga så lyssnade jag inte speciellt mycket på det - jag har alltid varit en sucker för melodier som sätter sig rätt snabbt och detta första självbetitlade album hade ingenting av den varan (en sådan låt räcker, då lyssnar jag fler gånger på skivan och därmed får också de mindre omedelbara spåren sin chans). Men jag köpte nästa album också, som kom samma år. Och nästa. Ta mig tusan om jag inte köpte dem allihop. De såg snygga ut i skivhyllan men jag spelade dem i princip aldrig.
Nu har jag i alla fall lyssnat igenom dem allihop i ett stort söndagsmaraton. Och det är klart; en del pärlor hittade man ju. En hel del till och med. Min rangordning blir som följer:
1. My own Jo Ellen (2000) - helt överlägset det bästa albumet.
----
2. Political manifest (2004) - säkert inte många som skulle hålla med mig. Men "Walk with them" är helt lysande.
3. The Original Harmony Ridge Creekdippers (1998) - debuten. Kanske ändå.
----
4. Zola and the tulip tree (1999)
5. Mystic theatre (2004)
----
6. Pacific coast rambler (1998)
7. December's child (2002)
Skönt att ha det ur världen. Vidare mot P!
Nu har jag i alla fall lyssnat igenom dem allihop i ett stort söndagsmaraton. Och det är klart; en del pärlor hittade man ju. En hel del till och med. Min rangordning blir som följer:
1. My own Jo Ellen (2000) - helt överlägset det bästa albumet.
----
2. Political manifest (2004) - säkert inte många som skulle hålla med mig. Men "Walk with them" är helt lysande.
3. The Original Harmony Ridge Creekdippers (1998) - debuten. Kanske ändå.
----
4. Zola and the tulip tree (1999)
5. Mystic theatre (2004)
----
6. Pacific coast rambler (1998)
7. December's child (2002)
Skönt att ha det ur världen. Vidare mot P!
Sött klagomål
Jag blev precis kallad för surpuppekärring.
Det är alldeles för gulligt för att man ska bli upprörd.
Det är alldeles för gulligt för att man ska bli upprörd.
torsdag, oktober 27, 2005
Komplimang
Igår kom min älskade, men ytterst kräsne och något bakåtsträvande, man hem och sade att han gått igenom alla låtar jag lagt i vår iTunes (1964 i nuläget) - och att ALLA var bra. Att det var ett helt grymt bibliotek av gördiga låtar.
Det kan vara den på samma gång största och mest chockerande komplimang jag någonsin fått av honom.
Det kan vara den på samma gång största och mest chockerande komplimang jag någonsin fått av honom.
onsdag, oktober 26, 2005
Dagens Kvällspostenetta
Paradise Hotel-
NATACHA
AKUTVÅRDAD
efter misslyckad
SKÖNHETSOPERATION
Inget Extra idag heller...
NATACHA
AKUTVÅRDAD
efter misslyckad
SKÖNHETSOPERATION
Inget Extra idag heller...
tisdag, oktober 25, 2005
Om föräldrar
Fortsätter att saxa från andra i brist på annat. Detta från Martin Gelins blogg:
Mark Twain skrev en gång något i stil med "När jag var 14 var mina föräldrar idioter. När jag var 21 var de fulla av visdom. Det är fantastiskt vad de hade lärt sig på sju år".
Mark Twain skrev en gång något i stil med "När jag var 14 var mina föräldrar idioter. När jag var 21 var de fulla av visdom. Det är fantastiskt vad de hade lärt sig på sju år".
Dagens Kvällspostenetta
Klimatforskare:
KÖLDCHOCK
I VINTER
Så drabbas du:
KARTA
Observera att detta inte inleddes med Extra! som brukligt varit.
KÖLDCHOCK
I VINTER
Så drabbas du:
KARTA
Observera att detta inte inleddes med Extra! som brukligt varit.
Andra får tala
Först avgick Tiina Rosenberg. Sedan publicerade Aftonbladet illustrationen här vid sidan. Lägg märke till Tiinas ställning, Ku Klux Klan-mössan och hjärtebilden på nattduksbordet.
Sedan kritiserade Expressen detta här:
http://expressen.se/index.jsp?a=454410
Aftonbladet försvarade sig här:
http://www.aftonbladet.se/blogg/groning/181005121631_trttsamt_rent_ut_sagt.html
Mina känslor över Aftonbladets sätt att agera summerar Sigge bäst här:
http://sigge.squarespace.com/sigges-blogg/2005/10/20/beckett-pinter-grning.html
måndag, oktober 24, 2005
Kärlek
Vad kärlek är? Förbannat mycket. Ibland är den allt.
Ibland är den bara att spela en korpmatch i kvällskylan och få syn på sin älskade vid ena hörnflaggan när man trodde att han skulle tillbringa kvällen någon annanstans.
Ibland är den bara att spela en korpmatch i kvällskylan och få syn på sin älskade vid ena hörnflaggan när man trodde att han skulle tillbringa kvällen någon annanstans.
Million dollar baby
Såg Million dollar baby igår. Lite besviken. Hillary Swank är ju grym, sista tredjedelen av filmen gripande och jag grät förstås floder - men tycker ändå att den var lite för enkel och lite för trög i början. Jag fick ingen riktig känsla.
Nja, låt oss säga 4-.
Den kommer inte med bland topp 5 för i år, det törs jag lova.
Nja, låt oss säga 4-.
Den kommer inte med bland topp 5 för i år, det törs jag lova.
Fakta S:t Markus-besök
DATUM & TID: lördagen 22 oktober kl 19-23
SÄLLSKAP: Richard, Hockey och Anders
UPPLADDNING: bastant middag fredag kväll, sen frukost lördag och sedan bara några pepparkakor under dagen. En öl på Pickwick kl 18.15.
PRIS BUFFÉ: 288:-
VIN (rekommenderat, under 500:-): La Grola, 425:-
MATEN I URVAL: löksill, senapssill, gravad lax, whiskeylax, matjessilltårta, fisksoppa (med grädde och saffran), kräftor, marinerade räkor, musslor, räktårta, luftorkad fläskfilé, lufttorkad parmaskinka, lufttorkat vildgåsbröst, salamirullar med färsost, marinerade vitlöksklyftor, soltorkade tomater, oliver, kapris, potatisgratäng, ostbord (koncentrerade mig på de starkare grönmögelostarna och parmesanosten) samt kaffe, polkagriskarameller, blåbärspaj, dajmtårta och pannacotta.
TOPP 10:
1. Matjessilltårta
2. Lufttorkad fläskfilé
3. La Grola (vinet)
4. Whiskeylax
5. Salamirullar med färsost
6. S:t Agur
7. Dajmtårta
8. Lufttorkat vildgåsbröst
9. Gorgonzola
10. Fisksoppa
SÄLLSKAP: Richard, Hockey och Anders
UPPLADDNING: bastant middag fredag kväll, sen frukost lördag och sedan bara några pepparkakor under dagen. En öl på Pickwick kl 18.15.
PRIS BUFFÉ: 288:-
VIN (rekommenderat, under 500:-): La Grola, 425:-
MATEN I URVAL: löksill, senapssill, gravad lax, whiskeylax, matjessilltårta, fisksoppa (med grädde och saffran), kräftor, marinerade räkor, musslor, räktårta, luftorkad fläskfilé, lufttorkad parmaskinka, lufttorkat vildgåsbröst, salamirullar med färsost, marinerade vitlöksklyftor, soltorkade tomater, oliver, kapris, potatisgratäng, ostbord (koncentrerade mig på de starkare grönmögelostarna och parmesanosten) samt kaffe, polkagriskarameller, blåbärspaj, dajmtårta och pannacotta.
TOPP 10:
1. Matjessilltårta
2. Lufttorkad fläskfilé
3. La Grola (vinet)
4. Whiskeylax
5. Salamirullar med färsost
6. S:t Agur
7. Dajmtårta
8. Lufttorkat vildgåsbröst
9. Gorgonzola
10. Fisksoppa
Nazitvillingarna i USA
Jag vet inte vad som är värst; att sådana här människor finns eller att jag älskar att skratta åt dem.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,718485,00.html
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,718485,00.html
Media stöpte om mig
Läser Lisas blogg (http://lisakristiansson.blogspot.com/2005/10/fi.html) och känner mig träffad.
Jag gillade tanken på F! när det startade. Då var ju allt så flytande, inget partiprogram var antaget och jag kunde inte sätta fingret på vad jag gillade, mer än att behovet av ett feministiskt parti fanns. Sedan har jag stöd liksom minskat. Inte för att kärnfrågorna är åt skogen, inte för att behovet minskat - utan för att jag låtit mig påverkas av medierna. För att jag slutat tänka.
Vad som började med ett stöd baserat på en vag aning har blivit ett mostånd baserat på en ännu vagare känsla.
Nu får det banne mig vara slut på detta.
Jag gillade tanken på F! när det startade. Då var ju allt så flytande, inget partiprogram var antaget och jag kunde inte sätta fingret på vad jag gillade, mer än att behovet av ett feministiskt parti fanns. Sedan har jag stöd liksom minskat. Inte för att kärnfrågorna är åt skogen, inte för att behovet minskat - utan för att jag låtit mig påverkas av medierna. För att jag slutat tänka.
Vad som började med ett stöd baserat på en vag aning har blivit ett mostånd baserat på en ännu vagare känsla.
Nu får det banne mig vara slut på detta.
lördag, oktober 22, 2005
Tina forever
Jag har ett gammalt avsnitt av Mat med Tina Nordström inspelat, där hon gör:
- Viltfärsbiff med persiljestuvade potatis, syltad blomkål och ugnsbakade äpplen
- Cottage pie; en ugnsform med köttfärs (blandfärs med morötter, lök, timjan, krossade tomater och tomatpuré) i botten, potatismos (med persilja, svarta oliver och vitlök) i mitten och på toppen skivad getost.
Det måste vara det bästa matprogrammet som någonsin gjorts.
- Viltfärsbiff med persiljestuvade potatis, syltad blomkål och ugnsbakade äpplen
- Cottage pie; en ugnsform med köttfärs (blandfärs med morötter, lök, timjan, krossade tomater och tomatpuré) i botten, potatismos (med persilja, svarta oliver och vitlök) i mitten och på toppen skivad getost.
Det måste vara det bästa matprogrammet som någonsin gjorts.
fredag, oktober 21, 2005
Eldkvarn igår
Det finns genier, det finns underhållare. Igår fanns bara Eldkvarn.
Jag satt i en halvtimme och funderade över vad det var jag tyckte var så fantastiskt bra. Låtarna, visst. Plura såklart - en sång- och dansman. Carlas perfekta gitarrspel. Basisten Tony Thoréns lusekofta.
Till slut kom jag på det. Det var så förbannat skönt att lyssna på en rockkonsert utan elgitarr. Låtarna fick ett annat liv, en annan luft och - faktiskt - en annan tyngd. Alice, Jag är det hjärta, Största skvallret i stan, 27, Miljoner mil bort... ett pärlband av grymma låtar.
Jag hade nästan glömt hur bra Eldkvarn är. Nu vet jag bättre.
Bäst.
Jag satt i en halvtimme och funderade över vad det var jag tyckte var så fantastiskt bra. Låtarna, visst. Plura såklart - en sång- och dansman. Carlas perfekta gitarrspel. Basisten Tony Thoréns lusekofta.
Till slut kom jag på det. Det var så förbannat skönt att lyssna på en rockkonsert utan elgitarr. Låtarna fick ett annat liv, en annan luft och - faktiskt - en annan tyngd. Alice, Jag är det hjärta, Största skvallret i stan, 27, Miljoner mil bort... ett pärlband av grymma låtar.
Jag hade nästan glömt hur bra Eldkvarn är. Nu vet jag bättre.
Bäst.
Dagens Kvällspostenetta
Idag börjar en ny jätteskojig följetong på denna blogg; Dagens Kvällspostenetta. Alltså huvudnyheten på Kvällspostens förstasida.
Eftersom dagens nummer inte sett butikens ljus än tjuvstartar vi med gårdagens:
Extra
NAKEN POLITIKER
jagad av POLIS
- misstänkt för
MORDBRAND
Blev tokig efter bantningskur
Eftersom dagens nummer inte sett butikens ljus än tjuvstartar vi med gårdagens:
Extra
NAKEN POLITIKER
jagad av POLIS
- misstänkt för
MORDBRAND
Blev tokig efter bantningskur
onsdag, oktober 19, 2005
Ännu en premiär
Vänta! Vänta vänta vänta...
NU har jag druckit min första klunk julmust.
Herregud vad gott.
NU har jag druckit min första klunk julmust.
Herregud vad gott.
Ensam och söt
Vad är det med ensamhet och sötsaker? Är man två ska det njutas av maten och lagas och handlas tillsammans och ätas med ett gott glas vin bredvid. Är man ensam struntar man plötsligt i hela detta spektakel, äter effektivt och går direkt på det viktigaste; godiset och fettet. Till middag går det plöstligt bra med vad som helst, ju enklare desto bättre. Rester, färdiga soppor, pizza, hamburgare - whatever, bara det går snabbt. Efterrätten däremot, får mer kärlek. Lite olika sorters lösgodis, kanske en bit choklad, eventuellt chips och dippa...
Idag hade jag planerat en lugn hemmakväll med min älskade, jag hade bestämt för att laga fettuchini med räkor, soltorkade tomater, chili, avokado och persiljekräm. Så ringde han och berättade att han skulle vara hos en kompis i ett par timmar under kvällen. Hastigt avbröt jag då min tankegång, styrde stegen mot läskavdelningen och köpte julmust, fortsatte med färdig gulaschsoppa och avslutade med en stor påse lösgodis. Bara sådär.
Helt galet.
Idag hade jag planerat en lugn hemmakväll med min älskade, jag hade bestämt för att laga fettuchini med räkor, soltorkade tomater, chili, avokado och persiljekräm. Så ringde han och berättade att han skulle vara hos en kompis i ett par timmar under kvällen. Hastigt avbröt jag då min tankegång, styrde stegen mot läskavdelningen och köpte julmust, fortsatte med färdig gulaschsoppa och avslutade med en stor påse lösgodis. Bara sådär.
Helt galet.
Thåström
Enligt Kvällsposten är Thåströms kommande album akustiskt.
Därmed torde en av kandidaterna till Angels (eller Tunes) 2005 redan vara klar.
Därmed torde en av kandidaterna till Angels (eller Tunes) 2005 redan vara klar.
Extra! Extra! Extra!
SVÄRMORSFÖRBANNELSE
ÖVER NYBLIVNA MAMMAN
CHARLOTTE PERELLI
Så löd Aftonbladets löpsedel när vi svepte förbi en närbutik tidigt i morse.
Bara så att ni vet.
ÖVER NYBLIVNA MAMMAN
CHARLOTTE PERELLI
Så löd Aftonbladets löpsedel när vi svepte förbi en närbutik tidigt i morse.
Bara så att ni vet.
tisdag, oktober 18, 2005
Julmiddag
Vi har bjudit in till julmiddag. Tanken är att alla ska bidra med något till julbordet.
Detta har fått oss att gå bananas.
Nu har vi i alla fall kommit överens om att det blir tre sillsorter (senap, löjrom och chili/vitlök), skinka, två sorters senap, citronkola (på vit choklad), chokladtryffel med chili, glögg, snaps och äggtoddy. Allt såklart hemmalagat. Richard hade gärna lagt till Jansson ("jag gör världens bästa Jansson, varför får inte jag göra Jansson?) och köttbullar, men vi måste försöka att lämna något till de andra.
Hemskt vad mycket jul det blev nu då.
Detta har fått oss att gå bananas.
Nu har vi i alla fall kommit överens om att det blir tre sillsorter (senap, löjrom och chili/vitlök), skinka, två sorters senap, citronkola (på vit choklad), chokladtryffel med chili, glögg, snaps och äggtoddy. Allt såklart hemmalagat. Richard hade gärna lagt till Jansson ("jag gör världens bästa Jansson, varför får inte jag göra Jansson?) och köttbullar, men vi måste försöka att lämna något till de andra.
Hemskt vad mycket jul det blev nu då.
Pepparkakor...
Det verkar som om människor i allmänhet och mina arbetskamrater i synnerhet inte förstår regeln bara-halva-oktober-gått-är-det-okej-att-dricka-glögg. Man skulle kunna få uppfattningen att de tycker jag är lite knäpp.
Då skulle de bara veta att jag nu sitter och glufsar i mig Annas originalpepparkakor (bäst i år, bäst alla år) med grönmögelost (17%) på. Till detta såklart en mugg glögg.
Hör ni bjällerklangen vänner? Känner ni kylan?
Åh, denna underbara tid på året.
Då skulle de bara veta att jag nu sitter och glufsar i mig Annas originalpepparkakor (bäst i år, bäst alla år) med grönmögelost (17%) på. Till detta såklart en mugg glögg.
Hör ni bjällerklangen vänner? Känner ni kylan?
Åh, denna underbara tid på året.
Lucindas mästerverk
Nu har jag bestämt mig. En gång för alla.
"Car wheels on a gravel road" (1998) är ett mästerverk. "Essence" (2001) också. Efter år av funderande, efterkännande, velighet - så måste det ändå sägas; "Car wheels..." är den bästa av de två.
Förlåt Richard.
"Car wheels on a gravel road" (1998) är ett mästerverk. "Essence" (2001) också. Efter år av funderande, efterkännande, velighet - så måste det ändå sägas; "Car wheels..." är den bästa av de två.
Förlåt Richard.
Länkar
Det går inte att länka i varken Explorer eller Netscape för mac och i Safari får jag bara asiatiska skrivtecken så där fattar jag ingenting alls.
Så att ni vet varför jag inte gör det, alltså.
En ny favorit är för övrigt: JOHANNA http://what-the-fudge.blogspot.com/
Så att ni vet varför jag inte gör det, alltså.
En ny favorit är för övrigt: JOHANNA http://what-the-fudge.blogspot.com/
Frekventa bloggare
Alltså, jag kollar sju bloggar flera gånger om dagen:
DANIEL: http://windstorms.blogspot.com/
LISA: http://lisakristiansson.blogspot.com/
MIA: http://miafriedner.blogg.se/index.html
ANNIKA: http://www.citronanka.blogspot.com/
FREDRIK VIRTANEN: http://www.aftonbladet.se/blogg/virtanen/
BODIL MALMSTEN: http://www.finistere.se/
JOHAN HILTON: http://johanhilton.blogg.se/
Virtanen, Hilton och Malmsten (dvs kändisbloggarna) är alla bra på att uppdatera. De andra är det inte. Mia har förvisso varit i Kina, hon är ursäktad. Annika är... godkänd. Men Daniel och Lisa, skäms på sig! Att uppdatera bloggen ofta är ett krav för att hålla den intressant.
Det är därför jag lägger ut sådana här oväsentligheter.
DANIEL: http://windstorms.blogspot.com/
LISA: http://lisakristiansson.blogspot.com/
MIA: http://miafriedner.blogg.se/index.html
ANNIKA: http://www.citronanka.blogspot.com/
FREDRIK VIRTANEN: http://www.aftonbladet.se/blogg/virtanen/
BODIL MALMSTEN: http://www.finistere.se/
JOHAN HILTON: http://johanhilton.blogg.se/
Virtanen, Hilton och Malmsten (dvs kändisbloggarna) är alla bra på att uppdatera. De andra är det inte. Mia har förvisso varit i Kina, hon är ursäktad. Annika är... godkänd. Men Daniel och Lisa, skäms på sig! Att uppdatera bloggen ofta är ett krav för att hålla den intressant.
Det är därför jag lägger ut sådana här oväsentligheter.
måndag, oktober 17, 2005
Glöggpremiär!
Vi är inne på andra hälften av oktober. Drygt en månad kvar till första advent (i min värld, i realiteten handlar det väl om sex veckor) - det är dags.
Dags att värma pannan, dags att skvätta ner lite rött, dags att plocka fram keramikmuggarna. Dags att ge efter för tio månaders längtan.
Glöggtimmen är här.
Dags att värma pannan, dags att skvätta ner lite rött, dags att plocka fram keramikmuggarna. Dags att ge efter för tio månaders längtan.
Glöggtimmen är här.
torsdag, oktober 13, 2005
O brother where art thou
Jag var skeptisk. Sådär alternativskeptisk som man blir om huvudrollen spelas av George Clooney och man är några och tjugo och måste positionera sig (det här var innan helgon.net). Att det var bröderna Coen hjälpte mig inte mycket just då eftersom jag bara sett allmänt hyllade Big Lebowski tidigare och inte fattat ett dugg av dess storhet (det gör jag fortfarande inte och det känns lite märkligt).
Men jag gillade O brother where art thou. Jag kunde till och med stå ut med countrymusiken - fylld av fioler, mandoliner och banjos. Jag menar, jag gillade ju altcountry redan då, men just fioler och i ännu högre grad banjos - nej tack. Lite väl hardcore.
När jag nu sitter med soundtracket till filmen fem år senare märks en viss... förändring. Jag blir betagen. Gråtfärdig. Lycklig. Tänker att jag inte ska spela annat på flera veckor. Alison Krauss är bedårande. The Whites - jag börjar nästan dansa alldeles för mig själv.
Det verkar som om man utvecklas lite med åren?
Kanske borde jag ge Big Lebowski en chans till.
Men jag gillade O brother where art thou. Jag kunde till och med stå ut med countrymusiken - fylld av fioler, mandoliner och banjos. Jag menar, jag gillade ju altcountry redan då, men just fioler och i ännu högre grad banjos - nej tack. Lite väl hardcore.
När jag nu sitter med soundtracket till filmen fem år senare märks en viss... förändring. Jag blir betagen. Gråtfärdig. Lycklig. Tänker att jag inte ska spela annat på flera veckor. Alison Krauss är bedårande. The Whites - jag börjar nästan dansa alldeles för mig själv.
Det verkar som om man utvecklas lite med åren?
Kanske borde jag ge Big Lebowski en chans till.
Kallare
Sov dåligt i natt.
Väl utanför porten för att hämta cykeln kom imma för varje andetag, i lurarna Antony & the Johnsons från iPoden. Luften hög, himlen blå. Halsduken värmande.
Varje morgon känns numera som poesi.
Väl utanför porten för att hämta cykeln kom imma för varje andetag, i lurarna Antony & the Johnsons från iPoden. Luften hög, himlen blå. Halsduken värmande.
Varje morgon känns numera som poesi.
onsdag, oktober 12, 2005
iPod, välkommen
Jag kommer in till mitt skrivbord som vanligt, kanske lite surare än normalt då jag glömt påsen med mjölk och lite skivor i på diskbänken hemma. Men det är ändå en dag som de flesta andra.
Då ser jag den. En liten svart ask. Med ett äpple på. I asken den vackraste lilla teknikskapelse jag sett. Den har mitt namnngraverat på baksidan.
Nu måste jag speeda upp inladdningsprocessen.
Tra la la la la...
Då ser jag den. En liten svart ask. Med ett äpple på. I asken den vackraste lilla teknikskapelse jag sett. Den har mitt namnngraverat på baksidan.
Nu måste jag speeda upp inladdningsprocessen.
Tra la la la la...
tisdag, oktober 11, 2005
För övrigt anser jag...
...att precis varenda människa i det här landet borde läsa:
Katarina Wennstam - "Flickan och skulden"
Katarina Wennstam - "En riktig våldtäktsman"
Gellert Tamas - "Lasermannen"
Stephan Mendel-Enk - "Med uppenbar känsla för stil"
för att det i samtliga fall är exempel på journalistik som förändrar liv. Eller åtminstone insikter du inte kan skaka av dig. Någonsin.
Ville bara understryka det.
Katarina Wennstam - "Flickan och skulden"
Katarina Wennstam - "En riktig våldtäktsman"
Gellert Tamas - "Lasermannen"
Stephan Mendel-Enk - "Med uppenbar känsla för stil"
för att det i samtliga fall är exempel på journalistik som förändrar liv. Eller åtminstone insikter du inte kan skaka av dig. Någonsin.
Ville bara understryka det.
Slut på incestböcker
Igår kväll slutförde jag vad som kändes som den nittionde boken i genren "mitt levnadsöde är extremt tragiskt". Nu blir det inga fler incestböcker, inga fler anhörigböcker, inga fler jagblevförföljdavminmanböcker. No more. Slut.
Jag tvingande mig igenom "Den tusende gången" för att det var vår bokcirkelsbok inför förra mötet och jag inte läst den då - men den gav mig ingenting. Jag blev inte illa berörd, bara äcklad. Blev inte medlidande, bara nedlåtande.
Alla dessa öden är fruktansvärda, självklart. Men jag har problem. Med att det trots allt bara är en sida av historien även om man kan undra över hur en annan sanning skulle kunna se ut (den finns såklart och inte bara en annan sanning utan en bättre bakgrund, ett annat sammanhang). Problem med att böcker, eller filmer för den delen, anses givet bättre för att det är "en sann historia".
Jag tycker om fiktion och jag tycker om journalistik, dessa böcker ligger mittemellan. Där bra fiktion kan bli en flykt från vardagen, en skimrande fantasi eller bjuda mig infallsvinklar jag aldrig skulle sett i verkligheten och bra samhällsjournalistik visar på mönster, fenomen - något jag kan bli förbannad på och vilja förändra - är dessa "sanna historier" bara en droppe i havet, ett sandkorn i öknen. Tragiska javisst - men för extrema och ensidiga för att påverka mig.
Därför läser jag långt hellre "Flickan och skulden" och "En riktig våldtäktsman" än "Den tusende gången". Hellre "Lasermannen" än "Gömda".
Dessutom - detta är inte att förakta - finns ingen läsupplevelse värre än bristande språk. Något incestböckerna med sällskap tyvärr vimlar av.
Jag tvingande mig igenom "Den tusende gången" för att det var vår bokcirkelsbok inför förra mötet och jag inte läst den då - men den gav mig ingenting. Jag blev inte illa berörd, bara äcklad. Blev inte medlidande, bara nedlåtande.
Alla dessa öden är fruktansvärda, självklart. Men jag har problem. Med att det trots allt bara är en sida av historien även om man kan undra över hur en annan sanning skulle kunna se ut (den finns såklart och inte bara en annan sanning utan en bättre bakgrund, ett annat sammanhang). Problem med att böcker, eller filmer för den delen, anses givet bättre för att det är "en sann historia".
Jag tycker om fiktion och jag tycker om journalistik, dessa böcker ligger mittemellan. Där bra fiktion kan bli en flykt från vardagen, en skimrande fantasi eller bjuda mig infallsvinklar jag aldrig skulle sett i verkligheten och bra samhällsjournalistik visar på mönster, fenomen - något jag kan bli förbannad på och vilja förändra - är dessa "sanna historier" bara en droppe i havet, ett sandkorn i öknen. Tragiska javisst - men för extrema och ensidiga för att påverka mig.
Därför läser jag långt hellre "Flickan och skulden" och "En riktig våldtäktsman" än "Den tusende gången". Hellre "Lasermannen" än "Gömda".
Dessutom - detta är inte att förakta - finns ingen läsupplevelse värre än bristande språk. Något incestböckerna med sällskap tyvärr vimlar av.
Andra sidan av myntet
Å andra sidan, vill jag bara tillägga, läser jag just nu en väldigt intressant bok om män och manlighet; Stephan Mendel-Enks "Med uppenbar känsla för stil". Jag återkommer med en längre kommentar när jag är klar.
Och idag kom första numret av min prenumeration på Bang.
Så jag är inte helt förlorad.
Och idag kom första numret av min prenumeration på Bang.
Så jag är inte helt förlorad.
I suck
Ja, jag är en dålig människa. Jag har usel smak. Usel karaktär. Jag vet att jag borde byta kanal och se Uppdrag granskning eller stänga av TV:n, vägra låta mig matas med lättillänglig och ibland förnedrande underhållning - och istället plöja igenom Simone de Beauvoir eller åtminstone August Strindberg, möjligtvis vore det okej att sätta på en Woody Allen-rulle. Jag vet att jag hellre borde städa, diska, stryka, tvätta, putsa matsalsmöblemanget, ta ett bad, träna, göra upp veckomenyn eller gå en promenad - än att titta på detta trams som är Kanal 5 och Biggest loser. Jag vet jag vet jag vet.
Ändå sitter jag här. Ändå fryner jag på ansiktet när fettet dallrar på de stackars överviktiga deltagarna. Ändå skrattar jag varenda gång de börjar böla - de gör de nämligen titt som tätt. Sorgsna tårar som glädjetårar.
Ändå ser jag lite nonchalant framemot nästa veckas avsnitt och bokar skamset in kvällen i mitt huvud.
I suck. You gotta love it.
Ändå sitter jag här. Ändå fryner jag på ansiktet när fettet dallrar på de stackars överviktiga deltagarna. Ändå skrattar jag varenda gång de börjar böla - de gör de nämligen titt som tätt. Sorgsna tårar som glädjetårar.
Ändå ser jag lite nonchalant framemot nästa veckas avsnitt och bokar skamset in kvällen i mitt huvud.
I suck. You gotta love it.
Bloggdepp
Verkar som om alltfler lägger ner bloggandet nu. Eller, alltfler i mediavärlden åtminstone. Hanna Flodr, Johan Hilton och Diagnos (med Björn af Kleen i spetsen) är tre av mina favoritbloggar som nu gått om intet.
Är bloggen ett översvepande fenomen redan på väg mot sitt slut? Eller börjar den bara finna sin form och sina användare? Återstår att se.
Är bloggen ett översvepande fenomen redan på väg mot sitt slut? Eller börjar den bara finna sin form och sina användare? Återstår att se.
iPod på väg
Min iPod är på svensk mark. Klockan 04.18 landade den i Malmö enligt senaste Shipment Status.
Nu är det nära.
Nu är det nära.
Rotfruktssoppa
För några år sedan gick jag och Kjerstin ofta hem till hennes mamma på lunchen. När Kjerstins mamma visste att jag skulle komma med lagade hon alltid min favoritsoppa. Det smakade nästan som flytande rotmos. Den var helt fantastisk.
Nu är det ett tag sedan Lilly dog. Hon berättade aldrig för mig vad hon egentligen hade i soppan och definitivt inte i vilka mängder. Hon tillhörde helt enkelt generationen som använde så mycket att det blev bra.
Jag har länge gett mig den på att göra en soppa som åtminstone blir nästan lika god som Lillys. Igår lyckades jag, banne mig.
Palsternacka, kålrot, morötter, gul lök, kryddpeppar och hönsbuljong mixas, blandas ut med mini fraiche och spetsas med dijonsenap - tjenare!
Hur mycket av varje jag hade i?
Tja, så mycket som behövdes.
Nu är det ett tag sedan Lilly dog. Hon berättade aldrig för mig vad hon egentligen hade i soppan och definitivt inte i vilka mängder. Hon tillhörde helt enkelt generationen som använde så mycket att det blev bra.
Jag har länge gett mig den på att göra en soppa som åtminstone blir nästan lika god som Lillys. Igår lyckades jag, banne mig.
Palsternacka, kålrot, morötter, gul lök, kryddpeppar och hönsbuljong mixas, blandas ut med mini fraiche och spetsas med dijonsenap - tjenare!
Hur mycket av varje jag hade i?
Tja, så mycket som behövdes.
måndag, oktober 10, 2005
Medglidare
Det är jobbigt det här med att lägga in skivsamlingen i datorn. Helt plötsligt hux flux satt jag med 21 Paul Westerberg-låtar i burken. Jag lyssnar nästan aldrig på Paul Westerberg. Gillar jag verkligen allihop? Verkar så.
Wilco fluffar in med osannolika 40 låtar (även om jag fuskade med att ta med elva Mermaid Avenue-spår) - trots att jag inte är helt övertygad om bandets storhet.
Josh Rouse fick med 18 låtar att jämföra med Dan Penns 12. Alltså okej, i snitt blir det förvisso 4,5 låtar per skiva medan Dan Penn hamnar på 6 - men så vadå?
Det känns som om jag sviker dem jag älskar mest. Som om jag plötsligen föredrar jämnheten framför topparna. Alls icke! När urvalet till iPoden kommer igång ska de få sin revansch. Då drabbar sanningen oss alla.
PS. Även om jag inte känner mig säker på Wilcos kvaliteter i det stora hela kan ingen någonsin bortse ifrån "Jesus, etc". Aldrig aldrig någonsin. DS.
Wilco fluffar in med osannolika 40 låtar (även om jag fuskade med att ta med elva Mermaid Avenue-spår) - trots att jag inte är helt övertygad om bandets storhet.
Josh Rouse fick med 18 låtar att jämföra med Dan Penns 12. Alltså okej, i snitt blir det förvisso 4,5 låtar per skiva medan Dan Penn hamnar på 6 - men så vadå?
Det känns som om jag sviker dem jag älskar mest. Som om jag plötsligen föredrar jämnheten framför topparna. Alls icke! När urvalet till iPoden kommer igång ska de få sin revansch. Då drabbar sanningen oss alla.
PS. Även om jag inte känner mig säker på Wilcos kvaliteter i det stora hela kan ingen någonsin bortse ifrån "Jesus, etc". Aldrig aldrig någonsin. DS.
söndag, oktober 09, 2005
Linna Johansson och Kate Moss
Linna Johansson brukar vara intressant på sin blogg. Här ett utdrag ur hennes funderingar kring Kate Moss knarkaffärer, varför H&M plockade bort henne som modell och kvinnliga förebilder i allmänhet:
"I senaste avsnittet av litteraturmagasinet Babel funderade man löst över det här med kvinnliga förebilder, varför de är så få, utan att riktigt komma fram till nåt. Jag ska berätta varför det är så. Därför att det väsentliga i ordet förebild är suffixet ”bild”. Det vill säga framförallt ett face, en Che Guevara, en Bob Marley-silhuett mot en rastaflagga, Einstein-flinet, Muhammad Ali. Och i killarnas kulturhistoria får man just bara den här bilden, utan störande biografiska detaljer, därför att man själv ska få konstruera och dikta ihop sin egen manliga hjälte.
Så kan det inte bli för Kate Moss. Hon kommer att plockas ut och plockas ned nu med idel detaljer om vårdnadstvist och tårar och ångerfulla Kate. Alla människor ångrar sig men det är bara brudar som måste göra sånt offentligt för det är just bilderna på brudar som måste sönderdelas, göras futtiga. Det konstigaste av allt är ju att hon faktiskt bara är en bild, ett par läppar och höfter som Hennes & Mauritz lånar. Hon skulle inte ge sina bästa mammatips i Mama utan bara se snygg ut. Och hon ser väl knappast annorlunda ut nu, efter kokainbilderna? Är Hennes & Mauritz orolig att vi konsumenter ska inspireras av hennes leverne? Konstigt i så fall, med tanke på hur säkra de brukar vara på att ingen inspireras att gå ned till 46 kilo bara för att deras modeller väger det."
"I senaste avsnittet av litteraturmagasinet Babel funderade man löst över det här med kvinnliga förebilder, varför de är så få, utan att riktigt komma fram till nåt. Jag ska berätta varför det är så. Därför att det väsentliga i ordet förebild är suffixet ”bild”. Det vill säga framförallt ett face, en Che Guevara, en Bob Marley-silhuett mot en rastaflagga, Einstein-flinet, Muhammad Ali. Och i killarnas kulturhistoria får man just bara den här bilden, utan störande biografiska detaljer, därför att man själv ska få konstruera och dikta ihop sin egen manliga hjälte.
Så kan det inte bli för Kate Moss. Hon kommer att plockas ut och plockas ned nu med idel detaljer om vårdnadstvist och tårar och ångerfulla Kate. Alla människor ångrar sig men det är bara brudar som måste göra sånt offentligt för det är just bilderna på brudar som måste sönderdelas, göras futtiga. Det konstigaste av allt är ju att hon faktiskt bara är en bild, ett par läppar och höfter som Hennes & Mauritz lånar. Hon skulle inte ge sina bästa mammatips i Mama utan bara se snygg ut. Och hon ser väl knappast annorlunda ut nu, efter kokainbilderna? Är Hennes & Mauritz orolig att vi konsumenter ska inspireras av hennes leverne? Konstigt i så fall, med tanke på hur säkra de brukar vara på att ingen inspireras att gå ned till 46 kilo bara för att deras modeller väger det."
Mat mat mat
Okej.
13.00 Dopmat. Smörgåstårta (både kött och skaldjur).
14.00 Dopkaffe. Kladdkaka och vispgrädde.
- proppmätt -
16.00 Födelsedagsmiddag mamma. Tupp, potatis, vinbärsgelé, brysselkål, rödkål och gräddsås med vin i.
17.45 Födelsedagskaffe. Äppelsmulkaka med vaniljsås.
- übermätt -
Fick dessutom med mig en lerpanna hem från mamma att ställa bredvid stekgrytan i kastrullskåpet. Gryt- och soppsäsongen kan därmed börja på allvar.
Jag älskar hösten.
13.00 Dopmat. Smörgåstårta (både kött och skaldjur).
14.00 Dopkaffe. Kladdkaka och vispgrädde.
- proppmätt -
16.00 Födelsedagsmiddag mamma. Tupp, potatis, vinbärsgelé, brysselkål, rödkål och gräddsås med vin i.
17.45 Födelsedagskaffe. Äppelsmulkaka med vaniljsås.
- übermätt -
Fick dessutom med mig en lerpanna hem från mamma att ställa bredvid stekgrytan i kastrullskåpet. Gryt- och soppsäsongen kan därmed börja på allvar.
Jag älskar hösten.
Redo för dop
Vaknar idag pigg som en nötkärna, med illa dold skadeglädje över att min inte fullt så smarte pojkvän (som valde att festa igår också, när jag var hemma och gnydde i soffan) - idag är både bakis som en örn och förkyld (som en man).
Vilket i sin tur resulterar i att han missar middagen hemma hos mamma, som lär bli en högtid då årets första tupp är planerad. Det brukar bli himmelskt. Too bad, baby.
Men först; dop. Mycket kyrkobesök den här veckan.
Vilket i sin tur resulterar i att han missar middagen hemma hos mamma, som lär bli en högtid då årets första tupp är planerad. Det brukar bli himmelskt. Too bad, baby.
Men först; dop. Mycket kyrkobesök den här veckan.
Grönsakslåda del 2
Jag förstår att ni längtat. Väntat, suktat, hoppats. Inte önskat något hellre än att få veta.
Nu kan jag avslöja; innehållet i veckans ekologiska grönsakslåda var som följer:
majrova, avokado, röd lök, tomat, gurka, purjolök, palsternacka, citron, sallad och persilja.
Jo nej men så att eeh... så är det.
Nu kan jag avslöja; innehållet i veckans ekologiska grönsakslåda var som följer:
majrova, avokado, röd lök, tomat, gurka, purjolök, palsternacka, citron, sallad och persilja.
Jo nej men så att eeh... så är det.
lördag, oktober 08, 2005
Bakfylleångest
Fy för den lede. Bröllop i torsdags, askkoppshals igår, nypremiär på Bakfickan på kvällen och många många öl (och kanske någon kaffedrink, vill jag minnas). Skällde ut någon, förolämpade en annan och stapplade hem alldeles för sent men ändå ganska tidigt.
Halv åtta i morse gled jag upp (snacka om att frisera sanningen) ur sängen, borstade bort det värsta från tänderna och ställde mig på loppis med min omtänksamma mor som kokt rasande gott (och nödvändigt) kaffe samt brett mackor som endast föräldrar kan.
Har försökt hela dagen nu, men blir ändå inte riktigt av med bakfylleångesten som skvalpar i bakhuvudet.
Man lär sig aldrig.
Halv åtta i morse gled jag upp (snacka om att frisera sanningen) ur sängen, borstade bort det värsta från tänderna och ställde mig på loppis med min omtänksamma mor som kokt rasande gott (och nödvändigt) kaffe samt brett mackor som endast föräldrar kan.
Har försökt hela dagen nu, men blir ändå inte riktigt av med bakfylleångesten som skvalpar i bakhuvudet.
Man lär sig aldrig.
Övergång
Från Dan Penn och rakt över till Raj Montana Band och åttiotalsgubbrock a la Dan Hylander.
Det gäller att hålla både bredd och djup!
Det gäller att hålla både bredd och djup!
Dan Penn
Gud vad jag tjatar. Men alltså, ännu en nyupptäckt; Dan Penn & Spooner Oldhams liveskiva från 1998 - "Moments from this theatre". Om man inte gillar den så... måste man vara helt dum i huvudet. Eller något.
De spelade på KB det året i december, jag gick ifrån en förfest med nunnorna och blev som vanligt utskälld för detta, satte mig i en taxi och åkte till KB helt ensam för att se en artist jag då aldrig hört tidigare. Fredrik Ekelund bjöd på en öl i baren och mindes att jag gjort tunnel på honom i en korpenmatch en gång och Dan Penn och Spooner Oldham kom in, bara dessa två medelålders vita män med akustisk gitarr och piano och det var precis så fantastiskt som det låter på "Moments from this theatre".
Jag hatar tidningsord, men det här är - magiskt.
De spelade på KB det året i december, jag gick ifrån en förfest med nunnorna och blev som vanligt utskälld för detta, satte mig i en taxi och åkte till KB helt ensam för att se en artist jag då aldrig hört tidigare. Fredrik Ekelund bjöd på en öl i baren och mindes att jag gjort tunnel på honom i en korpenmatch en gång och Dan Penn och Spooner Oldham kom in, bara dessa två medelålders vita män med akustisk gitarr och piano och det var precis så fantastiskt som det låter på "Moments from this theatre".
Jag hatar tidningsord, men det här är - magiskt.
fredag, oktober 07, 2005
Joni
Fan alltså, Joni Mitchell. Hennes skivor har jag bara haft stående i hyllan i flera år. Köpte dem en gång för att jag tyckte att jag borde gilla henne med fastnade aldrig (förutom för "River" på Blue) - nu sitter jag här och går igenom allt och herregud, det är ju hur bra som helst!
Joni, Joni. Välkommen.
Joni, Joni. Välkommen.
Lundell
Alltså, jag har alltid känt mig lite delad vad det gäller Ulf Lundell. Jag tyckte inte speciellt mycket om Jack, några andra av de äldre böckerna har jag inte lyckats ta mig igenom. De senaste tegelstenarna är jag rätt säker på att jag skulle gillat, men det är så... tjocka. Och bredbent vit rock har aldrig varit min pryl. Jag klarar ju inte ens av E Street Band mer än i undantagsfall.
Men Lundell är ändå alltid Lundell. Han har ju trots allt gjort så mycket bra. De akustiska skivorna från 90-talet; Xavante och Män utan kvinnor, är helt fantastiska. Och man måste trots all beundra hans kreativitet hur mycket man än raljerar om den strida ström av Lundellalster som lanseras varje vecka.
"Warburton mission" från Män utan kvinnor är en av mina favoritlåtar på svenska.
Med detta inlägg kan ni sluta er till att jag nu kommit till L i skivsamlingen. I kategori 4, vill jag påpeka - det finns 7.
Jag kämpar vidare.
Men Lundell är ändå alltid Lundell. Han har ju trots allt gjort så mycket bra. De akustiska skivorna från 90-talet; Xavante och Män utan kvinnor, är helt fantastiska. Och man måste trots all beundra hans kreativitet hur mycket man än raljerar om den strida ström av Lundellalster som lanseras varje vecka.
"Warburton mission" från Män utan kvinnor är en av mina favoritlåtar på svenska.
Med detta inlägg kan ni sluta er till att jag nu kommit till L i skivsamlingen. I kategori 4, vill jag påpeka - det finns 7.
Jag kämpar vidare.
We're from Barcelona
Jag brukar inte falla för hypar, speciellt om de kommer från Aftonbladet. Intog därför min vanliga skepsisposition när jag trots allt provlyssnade på "We're from Barcelona" med I'm from Barcelona - mest för namnets skull.
Men det är kul pop. Upplyftande pop. Riktigt jävla bra höstpop.
Som om jag behövde fler kandidater till Angels & Tunes 2005.
Men det är kul pop. Upplyftande pop. Riktigt jävla bra höstpop.
Som om jag behövde fler kandidater till Angels & Tunes 2005.
torsdag, oktober 06, 2005
Busy busy
Efter att ha gått crazy på diverse musiksajter har jag nu massor av skivor att lyssna av. Candi Statton är för övrigt underbar.
Men plötsligt fastnar jag på en gammal (eh, från 2004); Grand Drives "The lights in this town are too many to count". Kanske ändå att den var förra årets bästa skiva. Jag gav den aldrig riktigt chansen då. Ett misstag.
Hmmm. Njae, 2004 års lista torde se ut som följer:
1. Josh Ritter: Hello starling
2. Grand Drive: The lights in this town are too many to count
3. Loretta Lynn: Van Lear rose
4. Tomas Andersson Wij: Stjärnorna i oss
5. Creekdippers: Political manifest
Tror jag. I annat fall lär jag återkomma.
Men plötsligt fastnar jag på en gammal (eh, från 2004); Grand Drives "The lights in this town are too many to count". Kanske ändå att den var förra årets bästa skiva. Jag gav den aldrig riktigt chansen då. Ett misstag.
Hmmm. Njae, 2004 års lista torde se ut som följer:
1. Josh Ritter: Hello starling
2. Grand Drive: The lights in this town are too many to count
3. Loretta Lynn: Van Lear rose
4. Tomas Andersson Wij: Stjärnorna i oss
5. Creekdippers: Political manifest
Tror jag. I annat fall lär jag återkomma.
onsdag, oktober 05, 2005
Tonight: bira
Fick hem böcker och skivor igår. Det är faktiskt värt varenda krona. Alltså, jag har ångest för att alla pengar bara flutit iväg den här månaden och jag vill ha kläder och smycken och allt möjligt, men någonstans är det ändå värt det.
Om inte annat kan jag låsa in mig i lägenheten, läsa, lyssna på musik och svältbanta. Så blir allt bra till slut.
Ledig torsdag och fredag. Det blir bira ikväll. Med nunnorna - of course. Undrar vad Hockey ska dricka?
Om inte annat kan jag låsa in mig i lägenheten, läsa, lyssna på musik och svältbanta. Så blir allt bra till slut.
Ledig torsdag och fredag. Det blir bira ikväll. Med nunnorna - of course. Undrar vad Hockey ska dricka?
tisdag, oktober 04, 2005
måndag, oktober 03, 2005
Ännu ett bloggtips
Mia Friedner har blogg! Hon gick med mig i Skurup, jag saknar henne oändligt. Hon var min rökkompis. Många redigeringstimmar tillbringades på trappan medelst rökverk.
Åh - Örjan, Mia, Lena, Erika... Jonas, Ulf, Markus, Marie, Jenny, Anna, Måns, Erika, Glenn, Jenny... Good night, Skurupsklassen. Wherever you are.
http://miafriedner.blogg.se/index.html
Åh - Örjan, Mia, Lena, Erika... Jonas, Ulf, Markus, Marie, Jenny, Anna, Måns, Erika, Glenn, Jenny... Good night, Skurupsklassen. Wherever you are.
http://miafriedner.blogg.se/index.html
Hänt i helgen
FREDAG KVÄLL:
Jagar mamma hela kvällen för att få reda på när vi ska vara på loppisen lördag morgon. Innan jag vet det kan jag inte gå och lägga mig eftersom jag måste sätta klockan på ringning. Halv tolv svarar hon äntligen. Loppisen är inte förrän nästa vecka. Stupar i säng.
LÖRDAG MORGON:
Evighetshistorien ladda-in-musik-i-datorn-för-iPodens-skull fortsätter. Har inte kommit till hälften än. 4 gb-gränsen dock passerad. Skulle behöva städa, rensa i kyl, frys och skafferi, tvätta, köpa present till Lena som vi ska till på kvällen, träna och handla mat. Men sitter alltså vid datorn. Kaffet är slut.
LÖRDAG MIDDAG & EFTERMIDDAG:
Cia rycker upp mig ur misären. Kommer iväg till stan, köper två pocketböcker till Lena. Hittar vinterkappa på Esprit och stövlar på Håkansson - båda kostar över tvåtusen. Känns inte så troligt. Hatar att hitta saker jag inte kan köpa. Äter lunch på Hai och konstaterar än en gång att det måste vara Malmös bästa sushiställe. Och att sushi är förbannat gott.
LÖRDAG KVÄLL:
Mycket trevlig kväll hos Lena. Träffar Måns & Helén och Erika - saknar plötsligt tiden i Skurup ofantligt. Av någon anledning har jag tappat kontakten med i princip alla gamla klasskamrater trots att jag tycker så mycket om dem. Om någon av er mot förmodan hittat hit; förlåt! Och glöm mig inte!
I stressen ner till taxin blir vinet stående kvar på köksbordet, helt i onödan. Richard får offra sig och cykla hem i ösregnet för att hämta det. Sjukt. Men nödvändigt. Tur att han älskar mig.
SÖNDAG FÖRMIDDAG:
Blir inte så bakis nu när jag inte röker. Det är sant som de säger. Tror kanske att det kan ha att göra med att man inte stinker sunk på samma sätt. När man röker och vaknar efter en kväll ute är det första man luktar rökdoften på kläder, i håret och i munnen. Man påminns genast om alla cigg man sög i sig kvällen innan. Och får alltid dåligt samvete. Nu slipper jag det.
Möter mamma nere på gatan och får en fyrakilos tupp som åker in i kylen så länge. Fyra kilo. Räcker till middag för åtta personer. Tungt.
Skyndar iväg till Brunos för fika med nunnorna. Det var länge sedan jag träffade dem. Hockey har varit i Italien och förlovat sig - måste se ringen. Hinner knappt göra det förrän hon berättar att hon också är gravid. Minns ingenting av fikan efter det.
Känns lite chockerande men otroligt kul. Min bästa vän ska ha barn. Lägger den meningen på tungan och smakar på den hela eftermiddagen.
SÖNDAG EFTERMIDDAG & KVÄLL:
Middag med kusin Maria, hennes sambo Magnus, deras lille son Samuel, min bror Anders och hans flickvän Kristina hemma hos pappa och Kjerstin i Höllviken. Tacos. Det var länge sedan jag åt tacos.
Jag gillar min familj. Jag gillar min släkt. Skrattar mycket och inser att jag har tur.
Kommer hem drygt åtta, med massor av energi. Städar kylskåpet, slänger allt gammalt, packar upp grönsakslådan, avfrostar frysen, slänger allt gammalt också där (det mesta), fryser in tupp och brytbönor, diskar alla burkar som nu blivit tomma, silar av krusbärslikören och blandar i vit sirap. Klar halv tolv.
Nöjd med livet.
Jagar mamma hela kvällen för att få reda på när vi ska vara på loppisen lördag morgon. Innan jag vet det kan jag inte gå och lägga mig eftersom jag måste sätta klockan på ringning. Halv tolv svarar hon äntligen. Loppisen är inte förrän nästa vecka. Stupar i säng.
LÖRDAG MORGON:
Evighetshistorien ladda-in-musik-i-datorn-för-iPodens-skull fortsätter. Har inte kommit till hälften än. 4 gb-gränsen dock passerad. Skulle behöva städa, rensa i kyl, frys och skafferi, tvätta, köpa present till Lena som vi ska till på kvällen, träna och handla mat. Men sitter alltså vid datorn. Kaffet är slut.
LÖRDAG MIDDAG & EFTERMIDDAG:
Cia rycker upp mig ur misären. Kommer iväg till stan, köper två pocketböcker till Lena. Hittar vinterkappa på Esprit och stövlar på Håkansson - båda kostar över tvåtusen. Känns inte så troligt. Hatar att hitta saker jag inte kan köpa. Äter lunch på Hai och konstaterar än en gång att det måste vara Malmös bästa sushiställe. Och att sushi är förbannat gott.
LÖRDAG KVÄLL:
Mycket trevlig kväll hos Lena. Träffar Måns & Helén och Erika - saknar plötsligt tiden i Skurup ofantligt. Av någon anledning har jag tappat kontakten med i princip alla gamla klasskamrater trots att jag tycker så mycket om dem. Om någon av er mot förmodan hittat hit; förlåt! Och glöm mig inte!
I stressen ner till taxin blir vinet stående kvar på köksbordet, helt i onödan. Richard får offra sig och cykla hem i ösregnet för att hämta det. Sjukt. Men nödvändigt. Tur att han älskar mig.
SÖNDAG FÖRMIDDAG:
Blir inte så bakis nu när jag inte röker. Det är sant som de säger. Tror kanske att det kan ha att göra med att man inte stinker sunk på samma sätt. När man röker och vaknar efter en kväll ute är det första man luktar rökdoften på kläder, i håret och i munnen. Man påminns genast om alla cigg man sög i sig kvällen innan. Och får alltid dåligt samvete. Nu slipper jag det.
Möter mamma nere på gatan och får en fyrakilos tupp som åker in i kylen så länge. Fyra kilo. Räcker till middag för åtta personer. Tungt.
Skyndar iväg till Brunos för fika med nunnorna. Det var länge sedan jag träffade dem. Hockey har varit i Italien och förlovat sig - måste se ringen. Hinner knappt göra det förrän hon berättar att hon också är gravid. Minns ingenting av fikan efter det.
Känns lite chockerande men otroligt kul. Min bästa vän ska ha barn. Lägger den meningen på tungan och smakar på den hela eftermiddagen.
SÖNDAG EFTERMIDDAG & KVÄLL:
Middag med kusin Maria, hennes sambo Magnus, deras lille son Samuel, min bror Anders och hans flickvän Kristina hemma hos pappa och Kjerstin i Höllviken. Tacos. Det var länge sedan jag åt tacos.
Jag gillar min familj. Jag gillar min släkt. Skrattar mycket och inser att jag har tur.
Kommer hem drygt åtta, med massor av energi. Städar kylskåpet, slänger allt gammalt, packar upp grönsakslådan, avfrostar frysen, slänger allt gammalt också där (det mesta), fryser in tupp och brytbönor, diskar alla burkar som nu blivit tomma, silar av krusbärslikören och blandar i vit sirap. Klar halv tolv.
Nöjd med livet.
lördag, oktober 01, 2005
fredag, september 30, 2005
Utveckling
Ligger i badet med taklampan släckt men värmeljusen tända och lyssnar på Maria McKees tolkning av "(You Don't Know) How Glad I Am" i iBookens högtalare.
Blundar, slappnar av, sjunker ner – och försvinner bort.
Vem sade att nutida teknik inte kan kombineras med uråldriga känslor?
Blundar, slappnar av, sjunker ner – och försvinner bort.
Vem sade att nutida teknik inte kan kombineras med uråldriga känslor?
torsdag, september 29, 2005
Bristande intresse
Lyckas inte uppbåda några översvallande känslor för MFF-Besiktas.
Ens när nu MFF ligger under med 0-2 och är utslagna ur den sista turneringen som kunde rädda säsongen.
Jag vet inte varför.
Ens när nu MFF ligger under med 0-2 och är utslagna ur den sista turneringen som kunde rädda säsongen.
Jag vet inte varför.
Första grönsakslådan
Nu är den hämtad.
Brytbönor, Savoykål, Gula morötter, Polkagrisrödbeta, Tomat och Vitlök - allt ekologiskt.
Några av morötterna åkte direkt ner i en soppa tillsammans med purjolök, torskbitar, tjörnarpspotatis och buljong. Kändes rätt trevligt.
Brytbönor, Savoykål, Gula morötter, Polkagrisrödbeta, Tomat och Vitlök - allt ekologiskt.
Några av morötterna åkte direkt ner i en soppa tillsammans med purjolök, torskbitar, tjörnarpspotatis och buljong. Kändes rätt trevligt.
Bokcirkel
När vi bildade vår bokcirkel var det kanske mest en anledning till att inte tappa kontakten. Fyra tjejer som jobbat ihop skulle splittras och vi gillade att prata. Med varandra. Om allt.
Våra träffar är bland de mest inspirerande stunderna jag har.
Kanske är det för att vi inte ses eller umgås annars. Att det dröjer några veckor emellan och man får tid att fundera över saker. Kanske är det för att det finns en speciell ton, ett speciellt sätt att tänka och lägga märke till saker, som jag inte har med någon annan. Kanske blir det en avslappnad diskussionsnivå för att vi i grunden delar samma värderingar, ser samma problem - men ändå gillar att vrida det ett varv till.
Igår pratade vi om menscykler, preventivmedel och divacup. Jag ska köpa en divacup. En liten gummitratt man använder istället för tamponger eller bindor. Bara tömmer, sköljer och sätter in igen. Bättre för kroppsmiljön, bättre för världsmiljön. Fantastiskt.
Det var naturligtvis Lisa som luskat rätt på detta.
Bara i bokcirkeln, people, bara i bokcirkeln...
Våra träffar är bland de mest inspirerande stunderna jag har.
Kanske är det för att vi inte ses eller umgås annars. Att det dröjer några veckor emellan och man får tid att fundera över saker. Kanske är det för att det finns en speciell ton, ett speciellt sätt att tänka och lägga märke till saker, som jag inte har med någon annan. Kanske blir det en avslappnad diskussionsnivå för att vi i grunden delar samma värderingar, ser samma problem - men ändå gillar att vrida det ett varv till.
Igår pratade vi om menscykler, preventivmedel och divacup. Jag ska köpa en divacup. En liten gummitratt man använder istället för tamponger eller bindor. Bara tömmer, sköljer och sätter in igen. Bättre för kroppsmiljön, bättre för världsmiljön. Fantastiskt.
Det var naturligtvis Lisa som luskat rätt på detta.
Bara i bokcirkeln, people, bara i bokcirkeln...
onsdag, september 28, 2005
Böcker
Hua, pengarna bara rinner genom fingrarna. Extrem musikperiod just nu - men en liten bokbeställning kan man alltid bryta av med. Från återupptäckten adlibris (billigare och bättre än bokus!) kommer snart:
Cora Sandel: Alberte-serien
Kate Moses: Övervintring (om Sylvia Plath)
Birgitta Stenberg: Kärlek i Europa (om Paris på 50-talet, med Gertrude Stein och hela det gänget)
Victoria Benedictsson: Pengar
Victoria Benedictsson: Fru Marianne
Stephan Mendel-Enk: Med uppenbar känsla för stil
Samtliga i pocket. Så har jag tre böcker kvar på min lista över sådant jag verkligen vill läsa (och som finns i pocket) - det måste nog bli ett besök på Akademibokhandeln till helgen.
Jag är snart bankrutt.
Cora Sandel: Alberte-serien
Kate Moses: Övervintring (om Sylvia Plath)
Birgitta Stenberg: Kärlek i Europa (om Paris på 50-talet, med Gertrude Stein och hela det gänget)
Victoria Benedictsson: Pengar
Victoria Benedictsson: Fru Marianne
Stephan Mendel-Enk: Med uppenbar känsla för stil
Samtliga i pocket. Så har jag tre böcker kvar på min lista över sådant jag verkligen vill läsa (och som finns i pocket) - det måste nog bli ett besök på Akademibokhandeln till helgen.
Jag är snart bankrutt.
tisdag, september 27, 2005
Förlust
Det är en historisk dag. Mitt korplag förlorade för första gången på över två år.
Okej, vi var en man mindre hela matchen igenom och hade vår vänsterback som målvakt, men ändå. Det känns... märkligt. (okej, jag ljuger - det känns för jävligt. Jag är heligt förbannad, besviken och frustrerad. Men hur normalt är det att reta upp sig så efter en korpmatch?)
En sak är i alla fall säker - när vi vinner matcher gör vi det inte tack vare bättre fysik. Pinsamt. Nu får det fan bli fokus på konditionen. Någon gräns får man dra.
Okej, vi var en man mindre hela matchen igenom och hade vår vänsterback som målvakt, men ändå. Det känns... märkligt. (okej, jag ljuger - det känns för jävligt. Jag är heligt förbannad, besviken och frustrerad. Men hur normalt är det att reta upp sig så efter en korpmatch?)
En sak är i alla fall säker - när vi vinner matcher gör vi det inte tack vare bättre fysik. Pinsamt. Nu får det fan bli fokus på konditionen. Någon gräns får man dra.
Mardröm
Jag såg en fotbollsmatch igår. Först gjorde ett randigt lag mål från en så solklar offside att publiken bländades. Sedan hade det himmelsblåa laget ett skott i stolpens insida som matchens sista spark. Detta sammantaget gjorde att det randiga laget tydligen vann matchen med 2-1.
Men det var en dröm alltihop, eller hur?
Men det var en dröm alltihop, eller hur?
måndag, september 26, 2005
Arrrrgh
Har suttit i fyra timmar med det här ikväll igen. Modet sjunker. Snart klar med mina favoritskivor (och därmed ca en tiondel av samlingen) - 995 låtar, 3,62 GB - 2,7 dagars musik.
Hoppet är ute. Det måste skäras.
Arma tanke.
Hoppet är ute. Det måste skäras.
Arma tanke.
Aldrig
Jag kommer aldrig aldrig aldrig aldrig att få plats med alla låtar jag vill ha med. Bob och Wiehe måste stryka i repetoaren.
Fan.
Fan.
Hård dag
Nu ger jag mig.
15 timmars arbete har gett ett bibliotek på 849 låtar (3,11 GB, 2,3 dagars musik).
Jag har inte ens gått igenom två hela hyllor i skivsamlingen. Återstår ca 10 rader. Jag börjar bli mycket orolig för att de 4GB som utdelats i min iPod inte kommer att räcka. Men man ska dock ha i åtanke att de skivor jag går igenom nu är de jag själv rankar högst av alla jag äger - så naturligt nog är det många låtar från varje platta just i början.
Det kanske går i alla fall.
Eller något.
Godnatt.
15 timmars arbete har gett ett bibliotek på 849 låtar (3,11 GB, 2,3 dagars musik).
Jag har inte ens gått igenom två hela hyllor i skivsamlingen. Återstår ca 10 rader. Jag börjar bli mycket orolig för att de 4GB som utdelats i min iPod inte kommer att räcka. Men man ska dock ha i åtanke att de skivor jag går igenom nu är de jag själv rankar högst av alla jag äger - så naturligt nog är det många låtar från varje platta just i början.
Det kanske går i alla fall.
Eller något.
Godnatt.
söndag, september 25, 2005
Wiehe klar
Puh. De två största posterna nu klara.
Fakta:
Bob: 148 låtar, 11,4 timmar
Wiehe: 149 låtar, 11,6 timmar
De tre längsta Wiehe-låtarna som lagts in:
1. Fred [Till Melanie] (Garanterat individuell), 13.05
2. Stockholm Den 15 Februari År 2003 (Kärlek & Politik), 9.47
3. Vi låtsas som ingenting [Motståndets estetik III] (Hemingwayland), 9.10
Den sistnämnda finns också i liveversion på 9.53, men det hade väl varit fusk?
De tre kortaste:
1. Heather (Country pleasures), 1.50
2. På Väg (På väg), 2.34
3. Garanterat (Garanterat individuell), 2.41
I konsekvensens namn kommer följaktligen också 10-i-topp-lista för Mikael Wiehe (åtföljd av en nästan lika stor ångest som för Bob Dylans. Eller egentligen inte ens i närheten. Men lite mer än för alla andra artister i alla fall):
1. Vem kan man lita på (1972)
2. Basin Street Blues (1988)
3. Sevilla (1998)
4. Sjömansvisor (1978)
5. Trollkarlen (1994)
6. Garanterat individuell (1971)
7. Hemingwayland (1985)
8. En sång till modet (2000)
9. Kråksånger (1981)
10. På väg (1973)
Inladdningen fortsätter. Det är nog bara en 800 skivor kvar nu.
Och klockan är ju bara barnet...
Fakta:
Bob: 148 låtar, 11,4 timmar
Wiehe: 149 låtar, 11,6 timmar
De tre längsta Wiehe-låtarna som lagts in:
1. Fred [Till Melanie] (Garanterat individuell), 13.05
2. Stockholm Den 15 Februari År 2003 (Kärlek & Politik), 9.47
3. Vi låtsas som ingenting [Motståndets estetik III] (Hemingwayland), 9.10
Den sistnämnda finns också i liveversion på 9.53, men det hade väl varit fusk?
De tre kortaste:
1. Heather (Country pleasures), 1.50
2. På Väg (På väg), 2.34
3. Garanterat (Garanterat individuell), 2.41
I konsekvensens namn kommer följaktligen också 10-i-topp-lista för Mikael Wiehe (åtföljd av en nästan lika stor ångest som för Bob Dylans. Eller egentligen inte ens i närheten. Men lite mer än för alla andra artister i alla fall):
1. Vem kan man lita på (1972)
2. Basin Street Blues (1988)
3. Sevilla (1998)
4. Sjömansvisor (1978)
5. Trollkarlen (1994)
6. Garanterat individuell (1971)
7. Hemingwayland (1985)
8. En sång till modet (2000)
9. Kråksånger (1981)
10. På väg (1973)
Inladdningen fortsätter. Det är nog bara en 800 skivor kvar nu.
Och klockan är ju bara barnet...
iPod-förberedelser
Har suttit hela dagen och lagt över all musik från min skivsamling som är värd att ha i sin iPod. Först i skivhyllorna kommer alla Bob Dylan-album och sedan alla Mikael Wiehe - innan resten radas upp i alfabetisk ordning.
Jag har nu hunnit in på Mikael Wiehes andra skiva. Bob Dylan tog sex timmar (148 låtar). Tack och lov har jag en del inlagt sedan tidigare...
Mikael Wiehes "Fred (till Melanie)" gick precis om ett knippe Dylan som längsta låten i biblioteket. 13.05. Jag vägrade ta med Dylans "Highlands" från Time out of mind. 16.31 - där går gränsen. Även för Bob.
De tre längsta Dylan-låtarna som lagts in:
1. Desolation row (Highway 61 revisited), 11.22
2. Sad eyed lady of the lowlands (Blonde on blonde), 11.20
3. Joey (Desire), 11.05
De tre kortaste:
1. Peggy Day (Nashville skyline), 2.02
2. Wicked Messenger (John Wesley Harding), 2.03
3. Down along the cove (John Wesley Harding), 2.23
Mer onödigt vetande kommer inom kort.
Jag har nu hunnit in på Mikael Wiehes andra skiva. Bob Dylan tog sex timmar (148 låtar). Tack och lov har jag en del inlagt sedan tidigare...
Mikael Wiehes "Fred (till Melanie)" gick precis om ett knippe Dylan som längsta låten i biblioteket. 13.05. Jag vägrade ta med Dylans "Highlands" från Time out of mind. 16.31 - där går gränsen. Även för Bob.
De tre längsta Dylan-låtarna som lagts in:
1. Desolation row (Highway 61 revisited), 11.22
2. Sad eyed lady of the lowlands (Blonde on blonde), 11.20
3. Joey (Desire), 11.05
De tre kortaste:
1. Peggy Day (Nashville skyline), 2.02
2. Wicked Messenger (John Wesley Harding), 2.03
3. Down along the cove (John Wesley Harding), 2.23
Mer onödigt vetande kommer inom kort.
Dylan #2
Jag darrar inför tanken på att trycka på "Publish"-knappen för detta inlägget, men min 10-i-topp över Bob Dylans album ser ut som följer:
1. Blood on the tracks (1975)
2. Highway 61 revisited (1965)
3. Oh mercy (1989)
4. Desire (1976)
5. Blonde on blonde (1966)
6. Street legal (1978)
7. John Wesley Harding (1967)
8. The times they are a-changin' (1964)
9. Bringing it all back home / Subterranean homesick blues (1965)
10. Nashville skyline (1969)
Förlåt Freewheelin'. Förlåt Time out of mind och Infidels. Förlåt alla alla andra fantastiska plattor. Jag kanske är galen.
Men ni fick inte plats.
Inte idag, i alla fall.
1. Blood on the tracks (1975)
2. Highway 61 revisited (1965)
3. Oh mercy (1989)
4. Desire (1976)
5. Blonde on blonde (1966)
6. Street legal (1978)
7. John Wesley Harding (1967)
8. The times they are a-changin' (1964)
9. Bringing it all back home / Subterranean homesick blues (1965)
10. Nashville skyline (1969)
Förlåt Freewheelin'. Förlåt Time out of mind och Infidels. Förlåt alla alla andra fantastiska plattor. Jag kanske är galen.
Men ni fick inte plats.
Inte idag, i alla fall.
Dylan #1
Alltså, jag vet att det är omöjligt och att svaret varierar från dag till dag, timme från timme, humör från humör - men just nu i denna sekunden undrar jag om inte Romance in Durango är den absolut bästa Bob Dylan-låten som gjorts.
Hot chili peppers in the blistering sun... och så fiolen och Emmylou... Stort. Det är stort.
Förbannat stort.
Hot chili peppers in the blistering sun... och så fiolen och Emmylou... Stort. Det är stort.
Förbannat stort.
Köpenhamn
Stack till Köpenhamn igår eftermiddag för att äta smörrebröd och slippa träffa folk vi känner. Planen var att gå runt på lite olika ställen och ta några öl - men vi fastnade på smörrebrödsutskänkningen. En litet, pittoreskt ställe nära Ströget och ner i en källare, inrökt och lite halvsunkigt men inte ofräscht. Vi intog ett bås, beställde in sill, räkor, spätta och varm leverpastej och första ölen blev fler och fler, kvällen mörkare och mörkare och när pengarna var i princip slut och gav vi de sista fem kronorna i dricks till servitören, lämnade restaurangens lampor och rökmoln och tog oss hemåt.
Med huvudena fulla av planer, hjärnorna fulla av drömmar och kropparna fulla av öl.
Det var en bra kväll.
Med huvudena fulla av planer, hjärnorna fulla av drömmar och kropparna fulla av öl.
Det var en bra kväll.
fredag, september 23, 2005
Höstmorgon
När jag cyklade till bussen var luften helt klar, himlen helt blå, Kungsgatan gul och orange och röd och luften lite lite morgonkylig.
På Erik Dahlbergsgatan och runt Davidhallstorg kom vi på ett långt led alla cyklisterna, några stressade och några avslappnade - och man kunde känna en förnimmelse av hur det måste ha varit förr.
Vissa morgnar slår de flesta.
På Erik Dahlbergsgatan och runt Davidhallstorg kom vi på ett långt led alla cyklisterna, några stressade och några avslappnade - och man kunde känna en förnimmelse av hur det måste ha varit förr.
Vissa morgnar slår de flesta.
torsdag, september 22, 2005
Elvis
Elvis-dokumentären på SVT var kanske lite lätt mesig och sentimental. Men alltså, vilken röst! Mellan 1968 och 1972, kanske 1973, gjorde Elvis den bästa musiken i sin karriär. Och därmed i rockhistorien.
"Treat me like a fool", oj oj oj.
Hua.
"Treat me like a fool", oj oj oj.
Hua.
Legendarisk bordskavaljer
För ett par år sedan var jag på en 40-årsfest hos min kusins fru. Till bordskavaljer fick jag deras granne, en man i samma ålder med mustasch och gul kofta över slipsen.
Från välkomstdrinken till sista skålen många timmar senare,
utropade han ett
"Leve nykterheten, frid över dess minne!"
varje gång han tog en klunk.
Det blev en kväll jag sent ska glömma.
Från välkomstdrinken till sista skålen många timmar senare,
utropade han ett
"Leve nykterheten, frid över dess minne!"
varje gång han tog en klunk.
Det blev en kväll jag sent ska glömma.
iPod Nano!
Nu har jag beställt en iPod Nano! Jag svävar på moln, jag dansar fram, jag jämför storleken med allt jag kommer åt, jag funderar på om den får plats i jeansens innerficka, vilka låtar jag ska ladda in, vilka hörlurar jag ska köpa till, vid vilka tillfällen den kommer att vara mest användbar, hur många skivor jag nu kommer att kunna lyssna mer koncentrerat på, hur mitt namn kommer att se ut i gravyren på baksidan, om vitt verkligen var rätt färg att välja...
Därmed inte sagt att jag är materialist.
onsdag, september 21, 2005
Sean Penn!
Såg Attentatet mot Richard Nixon igår. Sean Penn! Sean Penn! Bra manus, bra story, snyggt filmat - men Sean Penn!
Hans ende kombattant om att vara nutidens bäste skådespelare är nog Johnny Depp. Låt oss jämföra!
SEAN PENN, bra filmer 1994-2005:
The Assassination of Richard Nixon (2004)
21 Grams (2003)
Mystic River (2003)
I Am Sam (2001)
Hurlyburly (1998)
She's So Lovely (1997)
Dead Man Walking (1995)
JOHNNY DEPP, bra filmer 1994-2005:
Charlie and the Chocolate Factory (2005)
Finding Neverland (2004)
Pirates of the Caribbean (2003)
Chocolat (2000)
Sleepy Hollow (1999)
Donnie Brasco (1997)
Ed Wood (1994)
Njae. Det blir Sean Penn, va? Sean Penn! Sean Penn!
Hans ende kombattant om att vara nutidens bäste skådespelare är nog Johnny Depp. Låt oss jämföra!
SEAN PENN, bra filmer 1994-2005:
The Assassination of Richard Nixon (2004)
21 Grams (2003)
Mystic River (2003)
I Am Sam (2001)
Hurlyburly (1998)
She's So Lovely (1997)
Dead Man Walking (1995)
JOHNNY DEPP, bra filmer 1994-2005:
Charlie and the Chocolate Factory (2005)
Finding Neverland (2004)
Pirates of the Caribbean (2003)
Chocolat (2000)
Sleepy Hollow (1999)
Donnie Brasco (1997)
Ed Wood (1994)
Njae. Det blir Sean Penn, va? Sean Penn! Sean Penn!
tisdag, september 20, 2005
Hyr-dvd
Från att ha vandrat runt i den lokala videobutiken i timmar utan att hitta något att titta på kan jag nu helt plötsligt inte välja. Undergången, Bröder, Finding Neverland, Gråta med ett leende, Attentatet mot Richard Nixon, Ray, Hotell Rwanda, Million Dollar Baby...
Det blir en trevlig höst det här.
Det blir en trevlig höst det här.
Melankoliska toner
Åh, hösten... Hösten är Joni Mitchell. Och Ron Sexsmith. Och Damien Rice och Lucinda Williams och Gillian Welch. Eldkvarn och Tomas Andersson Wij. John Prine och Bright eyes. Mary Gauthier, Wilco och Nick Lowe.
Hösten passar utmärkt till det allra mesta jag älskar.
Var tvungen att köpa Martha Wainwright och Devendra Banhart bara för att jag måste.
Slängde in Peps nya också om det nu skulle dyka upp några soliga sensommardagar till innan september är slut.
Hösten passar utmärkt till det allra mesta jag älskar.
Var tvungen att köpa Martha Wainwright och Devendra Banhart bara för att jag måste.
Slängde in Peps nya också om det nu skulle dyka upp några soliga sensommardagar till innan september är slut.
Grönsakslåda
Äntligen har jag lyckats göra verklighet av mina ambitioner! Nu har vi beställt en prenumeration på grönsakslådor. En gång i veckan får vi en, med 2-4 kg blandade säsongens grönsaker. Alltsammans ekologiskt odlat, företrädesvis i Skåne.
Man får alltså grönsaker man aldrig skulle köpt annars (typ spetskål, som var i förra veckans låda), man har alltid grönsaker hemma, man köper garanterat ekologiskt och undviker dessutom långa frakter över hela världen med dess utsläpp och avgaser. I varje låda finns dessutom recept som innehåller veckans grönsaker så att man kan ta tillvara allt.
Visst låter det helt underbart?
Denna veckas låda (vi får inte förrän nästa):
Spetskål, Squash, Purjolök, Stjälkselleri, Persilja, Morot, Palsternacka, Blomkål, Gul lök.
http://www.mossagarden.se - gå in och beställ!
Man får alltså grönsaker man aldrig skulle köpt annars (typ spetskål, som var i förra veckans låda), man har alltid grönsaker hemma, man köper garanterat ekologiskt och undviker dessutom långa frakter över hela världen med dess utsläpp och avgaser. I varje låda finns dessutom recept som innehåller veckans grönsaker så att man kan ta tillvara allt.
Visst låter det helt underbart?
Denna veckas låda (vi får inte förrän nästa):
Spetskål, Squash, Purjolök, Stjälkselleri, Persilja, Morot, Palsternacka, Blomkål, Gul lök.
http://www.mossagarden.se - gå in och beställ!
onsdag, september 14, 2005
Hockeyskandalen
Förbundet har uppträtt uselt. Spelarna har blivit lidande (fick inte träna med de andra proffsen, stackarna - och visste tidigare inte hur länge avstängningen från landslaget skulle vara). Nu vaknar mediadrevet ännu en gång. Avgå! rasar hr Anrell och resten av gubbgänget om förbundsledningen.
Jag vill bara här och nu - ännu en gång - påpeka att två av de tre spelarna som misstänktes för våldtäkt och (oavsett om utredningen numera är nedlagt i brist på bevis) hur som helst utnyttjat en berusad ung kvinna genom att en efter en sätta på henne natten igenom - inte ens funnit någon mening i att be kvinnan om ursäkt. De anser helt enkelt inte att de gjort något fel.
De bad snabbt landslaget, sina familjer, förbundet och hela svenska folket om förlåtelse, men flickan? Nej nej.
Nu kräver alla att förbundet ska be spelarna om ursäkt för det skamlösa sätt de behandlats på.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Jag vill bara här och nu - ännu en gång - påpeka att två av de tre spelarna som misstänktes för våldtäkt och (oavsett om utredningen numera är nedlagt i brist på bevis) hur som helst utnyttjat en berusad ung kvinna genom att en efter en sätta på henne natten igenom - inte ens funnit någon mening i att be kvinnan om ursäkt. De anser helt enkelt inte att de gjort något fel.
De bad snabbt landslaget, sina familjer, förbundet och hela svenska folket om förlåtelse, men flickan? Nej nej.
Nu kräver alla att förbundet ska be spelarna om ursäkt för det skamlösa sätt de behandlats på.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
måndag, september 12, 2005
Nytt liv, baby!
Jaha, back to business. Semestern är slut, ursäkterna over and done with - dags att sätta igång med det nya livet.
Motivationskälla 1: har slagit vad med min älskade om att gå ner 3 kg till den siste oktober. Han ska gå ner 5 kg. Förloraren bjuder på en dag i Köpenhamn.
Motivationskälla 2: har vägt in mig med fyra andra på jobbet. Denna procedur ska sedan upprepas varannan måndag - utvecklingen följs i elegant exceldokument signerat mig själv.
Motivationskälla 3: vid invägningen var jag uppe i 71,4 kg - högre än på ett knappt år.
Följ det nya livets vedermödor på nyttliv.blogspot.com
Motivationskälla 1: har slagit vad med min älskade om att gå ner 3 kg till den siste oktober. Han ska gå ner 5 kg. Förloraren bjuder på en dag i Köpenhamn.
Motivationskälla 2: har vägt in mig med fyra andra på jobbet. Denna procedur ska sedan upprepas varannan måndag - utvecklingen följs i elegant exceldokument signerat mig själv.
Motivationskälla 3: vid invägningen var jag uppe i 71,4 kg - högre än på ett knappt år.
Följ det nya livets vedermödor på nyttliv.blogspot.com
onsdag, september 07, 2005
Ungern-Sverige 0-1
För fyra år sedan stod jag på Vångavallen, mitt bland TFF-supportrarna (ett par gamla gubbar alltså), och en av dem sade;
– Den där Zlautan e inget och hau.
Hm.
– Den där Zlautan e inget och hau.
Hm.
Dans på Brännö brygga
Det är märkligt det här med dans. Jag menar, hur många går egentligen ut och dansar? Då exkluderar jag naturligtvis dem som är fulla och bara inte vill gå hem så då går de till en nattklubb och ställer sig antingen i baren eller vinglar ut på dansgolvet och jamsar med – men de går ju inte ut för själva dansens skull.
När vi har företagsfester ska det alltid dansas. Hej och hå. Medelålders män och kvinnor hoppar runt och vrider kroppen i någon sorts ryckningar som i bästa fall är i takt med musiken (framför allt männen, vad är det med män och dans?). Och så kör vi Grease-medleyt en gång till. Och Carola. Tjohej.
Vad ska allt detta vara nödvändigt för? Arbetskamrater som sällan umgås privat och definitivt inte från alla olika avdelningar (jag jobbar ändå på ett rätt stort företag); måste det verkligen dansas då? Vad har hänt med att prata och umgås på ett givande, civiliserat sätt? Om ingen normalt sett dansar i det vanliga livet, varför förutsätts det helt plötsligt att alla älskar att göra just det när företaget är ute och festar?
Visst svänger jag själv mina lurviga ibland. Men det är ytterst sällan och endast i sällskap av mina vänner sedan mycket lång tid tillbaka, som delar min syn på att dans är ett sätt att förlöjliga alla andra eftersom vi när vi nu kommer till ett dansställe allt som oftast hamnat i ett skallgångsstadie.
Så har vi heller aldrig varit speciellt normala. Vad nu normalt egentligen är vad det gäller just dans.
När vi har företagsfester ska det alltid dansas. Hej och hå. Medelålders män och kvinnor hoppar runt och vrider kroppen i någon sorts ryckningar som i bästa fall är i takt med musiken (framför allt männen, vad är det med män och dans?). Och så kör vi Grease-medleyt en gång till. Och Carola. Tjohej.
Vad ska allt detta vara nödvändigt för? Arbetskamrater som sällan umgås privat och definitivt inte från alla olika avdelningar (jag jobbar ändå på ett rätt stort företag); måste det verkligen dansas då? Vad har hänt med att prata och umgås på ett givande, civiliserat sätt? Om ingen normalt sett dansar i det vanliga livet, varför förutsätts det helt plötsligt att alla älskar att göra just det när företaget är ute och festar?
Visst svänger jag själv mina lurviga ibland. Men det är ytterst sällan och endast i sällskap av mina vänner sedan mycket lång tid tillbaka, som delar min syn på att dans är ett sätt att förlöjliga alla andra eftersom vi när vi nu kommer till ett dansställe allt som oftast hamnat i ett skallgångsstadie.
Så har vi heller aldrig varit speciellt normala. Vad nu normalt egentligen är vad det gäller just dans.
tisdag, september 06, 2005
Daaariiiin Zanyar
Ni som missat knapp.nu:s film om Idol-Darin får inte vänta en sekund till. Det hör till historien att filmen fick plockas bort ganska snart efter att den lagts ut eftersom Darins skivbolag stämde upphovsmakarna. Men det finns räddning!
http://hem.bredband.net/b325961/knappnytt01.swf
En helt genial personsågning för dem med lite elak humor.
Uppföljaren om fjortisar, i princip lika genial, finns kvar på knapp.nu. Klicka på Knappnytt-fliken och luta dig tillbaks...
http://hem.bredband.net/b325961/knappnytt01.swf
En helt genial personsågning för dem med lite elak humor.
Uppföljaren om fjortisar, i princip lika genial, finns kvar på knapp.nu. Klicka på Knappnytt-fliken och luta dig tillbaks...
2005 i ett fattigt skivfodral
Jag har inte alls hängt med 2005. Det är september och allt bara gled iväg. När jag sitter och tittar på det fack i cd-hyllorna som innehåller årets skivor är det skrämmande tunnsått. Vad har jag missat? Finns det något guldkorn därute som väntar på att jag ska upptäcka det? Varför har jag inga idéér om vad jag ska köpa? Hjälp mig!
Wiehe i natten
Försökte vara poetisk och dricka 43 samtidigt, men det funkade inte. Trots att det finns mycket säga.
Tillbaka till Spanska stövlar.
Det räcker gott.
Tillbaka till Spanska stövlar.
Det räcker gott.
måndag, september 05, 2005
Carl P
Att lyssna på Skånepartiets närradio har under många år varit ett stort nöje för mig och mina vänner. Carl P Herslow är inte sen med att bjuda på ett gott skratt, det ska han ha tack för.
Skånepartiet har tolv grundpunkter i sitt program:
1. Skåne blir en fri republik, medlem i EU och NATO
2. Stopp för invandring av flyktingar och liknande
3. ISLAM avlägsnas, muslimerna får flytta till Sverige
4. Alla pensionslöften skall ovillkorligen infrias
5. Mer pengar till sjukvård, äldre och handikappade
6. Båda reaktorerna i Barsebäck skall användas
7. Eleverna måste få respekt för lärare och vuxna
8. Brottsbekämpningen skärps med fler poliser mm
9. Arbetsmarknaden liberaliseras, bidragsfusk stoppas
10. Skattetrycket sänks när Skånes statsskuld är betald
11. Systembolagsmonopolet upphävs
12. Kommunistväldet i radio och TV stoppas
Med utgångspunkt från detta kan var och en förstå vilket nöje det alltid är att lyssna på radion, där Carl P får tid att utveckla sina idéér...
Hemskt? Tragiskt? Upprörande? Javisst. Men låt oss kosta på oss ett snett leende. Mannen är galen.
Just det, icke att förglömma; här kommer Skånepartiets skånska trosbekännelse:
"JAG TROR PÅ SKÅNE OCH INTE PÅ ISLAM" följt av “SKÅL” i lättöl.
Glöm inte lättölen på nästa sammankomst vänner!
Skånepartiet har tolv grundpunkter i sitt program:
1. Skåne blir en fri republik, medlem i EU och NATO
2. Stopp för invandring av flyktingar och liknande
3. ISLAM avlägsnas, muslimerna får flytta till Sverige
4. Alla pensionslöften skall ovillkorligen infrias
5. Mer pengar till sjukvård, äldre och handikappade
6. Båda reaktorerna i Barsebäck skall användas
7. Eleverna måste få respekt för lärare och vuxna
8. Brottsbekämpningen skärps med fler poliser mm
9. Arbetsmarknaden liberaliseras, bidragsfusk stoppas
10. Skattetrycket sänks när Skånes statsskuld är betald
11. Systembolagsmonopolet upphävs
12. Kommunistväldet i radio och TV stoppas
Med utgångspunkt från detta kan var och en förstå vilket nöje det alltid är att lyssna på radion, där Carl P får tid att utveckla sina idéér...
Hemskt? Tragiskt? Upprörande? Javisst. Men låt oss kosta på oss ett snett leende. Mannen är galen.
Just det, icke att förglömma; här kommer Skånepartiets skånska trosbekännelse:
"JAG TROR PÅ SKÅNE OCH INTE PÅ ISLAM" följt av “SKÅL” i lättöl.
Glöm inte lättölen på nästa sammankomst vänner!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
